Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pl. 9, fig. 2. Tvåbladiga paddlar förekomma eljest alls icke i
Polynesien. De af general Pitt Rivers 1 nämnda, tvåbladiga, rikt snidade
redskap, som af »fiygelmännen» i de Ny-Seländska, kanotema skola
användas att markera takten för roddarna, har jag ej sett, och något
dylikt redskap är veterligen ej kändt från Polynesien för öfrigt.
Det är märkligt, att huru vanliga dessa paddelformiga redskap än
äro i de europeiska museerna, förekommer, så vidt jag känner, aldrig
någon bestämd upplysning om deras användning. Benämningen »paddel»
tyckes öfverallt hafva förefallit sjelfklar, hur mycket som än kan
invändas mot denna term. I ett museum, i Munchen, bära dessa
redskap visserligen ett namn, »Oyerhachey»,men då detta för öfrigt föga
polynesiskt klingande namn (Mttnchen-museet hade vid den tid jag
studerade der många dubiösa namn att uppvisa) äfven tillägges paddlar
från Salomo-öarna, måste det anses såsom apokryfiskt och gifver
dessutom, i sin oöfversättliga form, ingen upplysning. — Att med Ratzel
-kalla dessa föremål »klubbor», torde vara att välja den osannolikaste
af alla förklaringar.
Utan att vilja framställa någon ny teori rörande dessa redskaps
betydelse, vill jag, för att möjligen bana väg för en slutlig utredning
af frågan, närmare angifva några af de inkast, som synas mig kunna
göras mot »paddel»-benämningen.
Mot användningen såsom paddlar talar först och främst redskapens
oftast allt för svaga byggnad. De paddlar jag känner från Tahiti eller
Poumotu visa nogsamt hvilken helt annan styrka hos en paddel Stilla
oceanen kräfver. Den ornamentala utstyrseln måste nödvändigt
ytterligare försvaga redskapet. Vidare hafva vi den vexlande störleken.
De största förefalla väl ohandterliga vid rodd, och de minsta äro
påtagligen alldeles för otillräckliga. Ingenstädes förekomma så vexlande
storlekar. Den verkliga paddeln har öfverallt en gifven normallängd.
Olikheten i form (jemför de två hufvudslagen af den breda paddeln
samt de smala, långspetsiga) är ock en invändning som kan göras,
med erfarenhet om den enhet i form, som eljest karakteriserar
padd-larna inom andra ögrupper. Att betrakta den större, raka formen som
styråra, stöter mot den svårigheten, att bladets båda ytor, såsom vi sett,
äro olika formade, hvilket bör göra redskapet mindre lämpligt för
detta ändamål.
Såsom värdighetstecken för chefer kunde dessa föremål, med
hänsyn till deras prydlighet, väl försvara sin plats, men antagandet vore
helt och hållet godtyckligt, och till redskap för markerande af takten
1 Lang Fox, Catalogue of the Anthropologira Collection .. . London 1877, p. 84.
• 2 Ratzel, Völkerkunde. II. London 1887, p. 154, 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
