Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansåg att det var fullkomligt öfverflödigt att gå med hela den långa
vägen, eller han var för lat att göra det — allt nog, när de kommo
upp till de höga bergen i det inre, tillsade konstapeln sin fånge att
denne nu fick öfvertaga dokumenten och vandra med dem till sin
distinationsort samt öfverlemna dem och sig sjelf i vederbörandes
händer. Detta gjorde han, och det föll honom icke in att göra några
försök att undkomma.
En annan gång sändes några fångar i något ärende till Suva från
ett fängelse i det inre, och då de kommo fram, blefvo de helt natur*
ligt inlåsta öfver natten i stadens fängelse. Detta ingick emellertid ej
i deras planer, och då de återkommo, gingo de som vanligt »på alla
fyra» in i domarens bostad och sutto, såsom de alltid bruka, en stund
utan att säga någonting, men sågo bistra ut. Tillfrågade hvad som
stod på, omtalade en af dem, att de vid ankomsten till Suva hade
blifvit insatta i dervarande fängelse öfver natten. »Men hvad i all
verldens namn kunde ni annat vänta?» frågade domaren dem helt
beskedligt. De sågo tveksamt på hvarandra en stund, undrande och
spörjande, hvarpå en af dem svarade: »Ja, om det är så, att det ej
gör er någonting, så inte gör det oss något.» De voro alla af den
uppfattningen, att de blott för en tid arbetade för distriktets bästa
under vederbörandes uppsigt, och trodde, att domaren skulle bli
ursinnig, när han fick höra, huru illa do blifvit behandlade i Suva; de
togo det som en förolämpning mot domaren, ej såsom en konseqvens
deraf, att de voro fångar. Detta visar i hvilken dager infödingarna
betraktar fängelsestraffet. Det är emellertid något, som gör fangelselifvet
litet bittert för dem, och det är en lag som bjuder, att alla dömde
tTll öfver fjorton dagars fängelse skola hafva sitt hår kortklippt, och
som de vanligen äro försedde med en vidlyftig chevelure, öfver
hvilken de äro mycket stolta, är det i högsta grad motbjudande att få
sätta den under saxen.
De stora friheter, som infödingarna åtnjutit, allt sedan
engelsmännen öfvertogo ögruppen, och svårigheten att gifva lagbrytaren ett straff,
som han verkligen fruktar, har korrumperat rasen högst betydligt. En
eftergifvande och liberal styrelseform för en okunnig och halfvild
folkstam kan ej gerna sluta med annat än en depravering af
nationakarak-teren.
Fijimännen äro mycket talträngda inför rätten, och jag förstår ej,
huru domaren kan få ihop ett helt af allt deras prat.
En annan sida af infödingarnas lif var jag i tillfälle att se i
kyr-* kan. De äro alla nominellt kristna, och kyrkor finnas i hvarje by.
Folket är också mycket kyrksamt. Predikanterna äro i de fiesta fall
infödingar, aflönade »in natura» af hvarje by. Kyrkan är äfven ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
