Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 13 juni signalerades »Sydkap i sigte» från tunnan på masttoppen;
•och efter ett par dagars segling längs vestk usten nåddes Homsond.
Utanför denna fjord ligger en grupp små öar, Dunöarna, ytterst rika på
ejder&gg. Af dessa och af det dyrbara dunet gjorde fångstmannen en
rik skörd. Under vistelsen hår träffades ett annat fångstfartyg, hvars
besättning varit nog lycklig att vid en af Dunöarna döda en narhval, ett
i dessa farvatten mycket sällsynt djur.
Den 1Ö juni lemnades Dunöarna. Expeditionen delade sig nu i två
partier. Det ena gick med fartyget till Recherche bay i Belsund. Det
andra skulle öfver inlandsisen på skidor söka nå samma mål.
I Sverige har man långe med intresse sysslat med frågan om
utför-barheten af en gradmätning på Spetsbergen. Med föreberedande
undersökningar i denna fråga ha flere föregående svenska arktici (O. Torell
och K. Chydenius 1861, A. E. Nordenskiöld och N. Dunér 1864) sysslat.
Ett fullständigt triangelnät var redan utstakadt, men det återstod ännu att
afgöra, huruvida icke inlandsisen stälde ett svårt binder i vägen för
uppnåendet, med nödig utrustning, af de triangelpunkter, som blifvit
förlagda på bergstoppar omgifna af inlandsis. Det var lösandet* af denna
fråga om inlandsisens »framkommelighet», som utgjorde målet för den
nyss omnfimda skidfärden. I densamma deltogo kandidat G.
Nordenskiöld, herr J. A. Björling och 2 man.
Färden var i början högst mödosam, emedan nian måste passera en
fj&llklint, som ligger norr om Hornsund. Men när den jernn a
inlandsisens kant uppnåtts, till ryggal ad es den återstående sträckan till Be
cherche-bay utan svårighet. Isen var fullkomligt jemn och alldeles fri från
sprickor eller andra hinder. Nära målet för färden uppehöllos isvand*
rarn a en tid af dimmor och snöyra, ytterst vanliga i högfjällen på
Spetsbergen. Den 21 voro åter alla deltagarna samlade ombord.
I Belsund dröjde expeditionen något öfver en vecka. Som
snösmältningen framskridit föga, var det ännu för tidigt för geologiska arbeten.
Man sysslade derför i stället dels med zoologiska draggningar, dels med
fotografering och kartläggning.
Den 1 juli nåddes Isfjorden, det egentliga målet för den geologiska
delen af expeditionen. Denna trakt är såsom bekant i geologiskt
hänseende ytterst märklig. Nästan alla formationer från de äldsta till de
yngsta förekomma här. På urberget hvila mäktiga lager af det s. k.
Hecklahook8y8temet, som man velat jemställa med de skiffrar, som
uppbygga Skandinaviens högfjäll. Efter devon-lagren, som innehålla
fisk-lemningar, följa skiffrar och sandstenar af Ursa-serien, rika på vackra
växtförsteningar af största intresse, emedan de vittna om ett vida
sydligare klimat i dessa trakter under denna aflägsna period. Ursalagren
öfverlagras af bergkalk, med koraller, bracbiopoder, bryozoer m. m.
Derpå följa triaslagren, märkliga för de mäktiga koprolitbäddar som de
i stor utsträckning innesluta, och som här nere i Europa säkert skulle
vara synnerligen värderika. öfver Trias följer Jura äfven med rikedom
på vackra växtförsteningar, deribland vackra bladaftryck af cycadeer
och af en gingkoart. Jnra-formationen öfverlagras af tertiårbäddar.
Ingen annan formation i dessa trakter är så rik på vackra
växtför-steningar, och det var också de miocena lagren, som skulle utgöra det
vigtigaste föremålet för expeditionens geologiska undersökningar.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
