Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
platsen ntgör ett rastställe för lapparna, d& de färdas till och från det
inre af landet. Här fingo människor och djur hvila halftannat dygn,
hvarunder flera utflykter företogos, såväl på sjön som i den närmaste
trakten. Såsom byte från en af roddturerna hemfördes tvenne duktiga
gäddor och en sik.
Den 21 juli lemnades Babosero klockan 5 på eftermiddagen.
Renarna voro nu ganska uthvilade, och då deras antal växt till åtta och
bördorna endast utgjorde halfparten, hyste vi godt hopp om att kunna
fardas ganska raskt. Vi följde högra stranden af sjön, tågade först
öfver några kärr och kommo så in i en vacker, gles björkskog, som
bär och hvar lemnade oss fri utsikt öfver den vackra Babosero.
Marken var torr och fast, och endast den starka solvärmen i förening med
mattighet, till följd af brist på närande proviant, hindrade oss att
komma hastigt framåt. Efter en halftimmes förlopp fingo vi sikte på
en örn, som lugnt seglade öfver en lägre bergstopp, och strax därefter
passerade vi den numera förstenade trollqvinnan Babo, som jämte sina
barn satt på en klippa nära sjöstranden. Farfenti berättade, att Babo
fordom uppehållit sig med sina barn vid och i sjön. Då hon blef
mycket gammal och kände sitt slut nalkas, önskade hon fä komma
till himmelen, men vid underrättelsen om att helvetet i stället väntade
henne, blef hon alldeles utom sig, for jämte sina barn upp på en hög
klippa och förstenades där. Ehuru förvandlad till sten, mottager
hon ännu gåfvor och gifver i gengäld godt väder, rikligt fiske i sjön
m. m. Ingen läpp reser förbi, utan att gifva sin tribut, och försummar
han detta, händer ej sällan, att qvinnan i sin vrede låter ett förfärligt
yrväder öfverfara trakten eller sänder ut några af sina fruktansvärda
svarta hundar med stora eldsprutande ögon, hvilka kunna upphinna
äfven den snahbaste ren. Lappen uppmanade därför äfven oss att
gifva litet af allt det vi hade med oss åt henne och anmärkte
allvarligt, att om vi gjort detta redan föregående afton, så hade ej den sista
fisketuren blifvit resultatlös. Af oss fick Babo emellertid ingenting,
men det oaktadt sluppo vi undan både svarta hundar och andra
obehagligheter.
Men den nyss omtalade goda terrängen varade ej länge; åter
måste vi vada i kärren eller göra stora krökar för att kringgå dem,
och då vi efter fem timmars ansträngande marsch kommit till andra
änden af Babosero, voro endast omkring fem verst tillryggalagda. Här
gjord.e vi halt och upptände stora eldar för att hindra de om ättliga
myggorna att äta upp både människor och renar. Sedan kaffe
intagits, . fortsatte vi och fingo snart åter bättre »väg», i det vi började
stiga uppför några lägre berg. Vid bestigningen af ett af dessa kommo
vi snart in i en efter omständigheterna stor och tjock granskog, där
Ymer 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
