Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elag bade blifvit funnen 1817 i närheten af Bom p& en plats dår man
antager, att det gamla Alba Longa varit beläget. Fyndomständigheterna
gåfvo vid handen, att den härstammade från tiden omkring år 700 f.
Kr., d. v. s. ungefär från tiden for Roms grundläggning. Men äfven
från en mycket senare tid, ja, äfven från den rent klassiska perioden
voro husurnor bekanta. Äfven i norra Tyskland, särskildt i trakten
omkring Harz, hade man anträffat dylika urnor, hvilka dock till sin
form voro olika de italienska och alltså utgjorde ett bevis for att bruket
icke blifvit till norra Europa importeradt från Italien. Också i
Skandinavien äro dylika fynd gjorda. Det märkligaste af dessa hade tal. sjfilf
gjort sommaren 1890 i en hög mellan Malmö och Trelleborg. Denna urna, af
hvilken en afbildning förevisades, härstammade från bronsåldern, och de
i sammanhang därmed funna bronssakerna utvisade, att den kunde
hänföras till den del af bronsåldern, som enligt tal:s beräkning borde
för-läggas till 700 år f. Kr., således till samma tid som de ofvannämnda
italienska urnfynden. Särskildt anmärkningsvärdt var, att den funna
urnan var målad i gult och svart; målning på lerkärl hade hittills varit
obekant från Skandinaviens såväl brons- som järnålder.
D:r Hj. Stolpe förevisade därefter en större, synnerligen vacker
samling af etnografiska föremål från öfre Kongo och dess bifloder. Denna
samling, hvilken blifvit hopbragt af en svensk maskinist, hr Relin, hade
af konsul Otto Heilborn blifvit skänkt till sällskapet, med förbehåll att
densamma — såsom med en föregående dylik gåfva af annan person
varit fallet — skulle förblifva i gifvarens vård, till dess ett själfständigt
etnografiskt museum i Stockholm blefve upprättadt. Tal. anknöt till
förevisningen intressanta upplysningar om‘en del afrikanska stammars,
särskildt Bakubafolkets, konstfärdighet i väfnad, träsnideri,
vapentillverkning m. m. *
Prof. Montelius påpekade med anledning af föredraget den likhet,
som förefunnes mellan mönstren å en del af de utställda väfnadema och
ornamenten från de fornegyptiska grafvarna.
Sammankomsten den 20 februari 1891.
Ordförande: kommendörkapten J. A. Ekelöf.
Sekreteraren föredrog först styrelsens berättelse om sällskapets
verksamhet under förlidet år, hvarefter revisorernas berättelse upplästes och
ansvarsfrihet beviljades styrelsen och skattmästaren.
Därefter föredrogs en uppgift angående den af k.
vetenskapsakademien förvaltade Vegafondens ställning den 31 december 1890.
Professor P. G. Rosén höll ett föredrag om gradmätning på
Spetsbergen.
Därvid redogjordes först för gradmätningens historia i allmänhet
samt för de förberedande åtgärder för en gradmätning på Spetsbergen,
som blifvit vidtagna 1861 af Torell och 1864 af Nordenskiöld och
Du-nér. För fullföljandet af många viktiga vetenskapliga frågor —■ sålunda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
