Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagringar. Det var nämligen under min första Spetsbergsfard, 1870»
som jag kom att tänka p& att sådana borde finnas inneslutna i istidens
sötvattensbildningar, och omedelbart efter hemkomsten från ifrågavarande
forskningsresa lyckades det mig äfven att finna dem i en sötvattenslera
vid Alnarp i Skåne. Följande år blef glacialflorans förekomst äfven på
en mängd andra ställen i provinsen ådagalagd under en med understöd
af Kgl. Vetenskaps Akademien företagen resa, hvarjämte jag, efter af*
slutade undersökningar i Skåne, tillsammans med Japetus Steenstrup
lyckades påvisa samma floras förekomst äfven på Seeland. 1872
anträf-fade jag under en med understöd af statsmedel utförd forskningsfärd
lemningar af dvergbjörken i torfmossar i Mecklenburg och Bayern, en
rent arktisk-alpin flora i en sötvattensbildning — nu omgifven af
vinplanteringar och valnötsträd — på låglandet i Schweiz, samt en högarktisk flora
i de preglaciala lagren på kusten af Norfolk i England. Sedermera
hafva viktiga bidrag till den skandinaviska glacialflorans historia vunnits
genom fortsatta undersökningar i Skåne samt genom studium af de inom
olika delar af Sverige förekommande kalktuffernas fossila flora. Utom
vårt land har Clement Reid i England fullföljt de af mig påbörjade
undersökningarna, och i Schweiz har professor C. Schröter äfven lyckats
uppdaga några nya lokaler, men föröfrigt hafva sedan 1872 inga andra,
fynd i denna riktning utanför Sverige och Danmark blifvit gjorda än
hvad jag kunde utföra under en hufvudsakligen för andra ändamål före*
tagen studieresa 1879 och 1880, under hvilken jag ådagalaie förekomsten
af dvergbjörken i en torfmosse på kusten af Yorkshire, uppdagade en
ny lokal för den focila glacialfloran på låglandet i Schweiz samt
likaledes — ehuru under mycket ogynsamma förhållanden — fann en sådan
i Mecklenburg.
Ser man till de fyndorter för fossila glacialväxter, som sålunda
utanför Sverige blifvit påvisade, så äro desamma i förhållande till den
skandinaviska inlandsisens utsträckning både få och spridda. Vi veta
visserligen, att när isens kant gick öfver Skåne och Danmark, så
om-gafs densamma af en rent arktisk vegetation. Att en sådan äfven
funnits i Mecklenburg är bevisadt, men för öfrigt har man inga direkta
vittnesbörd om den floras beskaffenhet, som under inlandsisens största
utbredning omkransade densamma i länderna söder och öster om
Östersjön. Då man sålunda för en stor del af Tysklands vidkommande ej
haft någon säker grund att bygga på, så hafva på senare tid åtskilliga
hypoteser sett dagen, såsom bland annat att isen ingalunda omgifvits af
en arktisk flora utan tvärtom af en skogsvegetation o. s. v. Än mindre
vet man huru förhållandena i berörda hänseenden gestaltat sig i
Ryssland, hvilket är så mycket mer att beklaga, som man antagit, att en del
af Skandinaviens glacialväxter kommit till oss från öster.
Det enda sättet att afgöra dessa frågor är naturligtvis att åt dessa
håll utsträcka undersökningen af istidens fossila flora. Och då jag
föreställer mig att äfven växtgeografi måste anses inbegripen under den
geografiska forskning, hvarom § 1 af stadgarna för Vegafonden talar, sä
får jag härmed vördsammast anmäla mig såsom sökande till Vegastipendiet
för innevarande år. Det vore nämligen min afsikt att, om detsamma
blefve mig tilldeladt, under instundande sommar hufvudsakligen i
trakterna söder och sydost om Östersjön, till den utsträckning som medlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
