Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passeras annat än med båtar. Man måste sålanda föra med sig båtar,
hvilka naturligen äro mycket besvärliga att släpa fram öfver isen. Det
har visat sig, att för att framtränga omkring 1 breddgrad på polarisen
åtgår ungeför en månad, och ett uppnående af polen eller en
fullständigare lösning af polarfrågan efter denna metod är sålunda otänkbar,
hufvudsakligen emedan det är omöjligt att släpa med sig en så stor
mängd proviant, som skulle vara nödvändig för en så långvarig färd.
I stället för att söka sig fram genom isen med fartyg eller öfver
densamma med slädar och båtar tänker Nansen såsom bekant låta drifva
sig fram af en polarström, som från trakten af Beringssund torde framgå
mot de centralare delarna af polarhafvet och därifrån mellan Spetsbergen
och Grönland ut i Atlanten. Att en sådan ström verkligen existerar är
visserligen sannolikt, men man känner ej något närmare om dess lopp.
Att Nansen skulle kunna drifva fram så nära polen, att densamma af
honom skulle kunna uppnås, är i själfva verket endast en chance bland
många andra. Det sannolikaste är väl, att strömmen kommer att föra
honom för nära Franz Josefs land för att han skulle kunna framtränga
till polen. Äfven föreligger möjligheten, att han kan drifva fram mellan
Franz Josefs land och Nowaja Semlja. Nansen antager, att han i
nämnvärd mån skall kunna inverka på riktningen af fartygets kurs genom
att söka tränga sig fram genom de vakar och kanaler, som förekomma
äfven i de inre delarna af polarhafvet. Detta är emellertid ytterst
osannolikt. Så snart han en gång blir infrusen torde han få följa med dit
vinden och strömmen bär, såvida han ej har en så liten båt, att han
kan draga den öfver isen från den ena vaken eller kanalen till den
andra. Men något dylikt kan naturligen icke komma i fråga med ett
så pass stort fartyg, som han måste använda.
Äfven om Nansen skulle nå polen, komme likväl stora områden af •
polartrakterna att qvarstå outforskade och otillgängliga enligt hans
metod, hvarför det icke torde vara ur vägen att se sig om efter andra
metoder.
Många bafva hyst den åsikten, att det förr eller senare skulle blifva
luftseglingskonsten som skulle komma polarforskningen till hjälp och
lösa dess stora olösta problem. Föredragaren hörde likväl ej till dem,
som hyste stora förhoppningar till luftseglingen. De vanliga
luftballongerna kunna näppeligen få någon användning, emedan man omöjligen
kan beräkna, hvart man skall komma att taga vägen, då vindarna icke
framlöpa i rätliniga utan i krokliniga banor. — De så kallade styrbara
luftballongerna eller luftskeppen kunna visserligen i lugnt väder
manövreras efter behag, men emedan deras hastighet ej är tillräcklig, bli de
äfven vid en ganska svag vind nästan fullkomligt beroende af vindens
riktning. Den bästa hittills konstruerade styrbara luftballongen har
kunnat göra en hastighet af ungefär 11 knop och medföra drifkraft för en
och en half timmes färd, men för att kunna framgå oberoende af äfven
en starkare vind skulle den behöfva göra ungefär dubbelt så stor
hastighet. Härför skulle emellertid erfordras ungefar 8 gånger så stark
maskin och 8 gånger så mycket drifkraft, hvilket ballongen omöjligen kan
bära äfven för en kortare resa. Ännu omöjligare är det naturligen att
kunna medföra drifkraft för en längre resa med en dylik hastighet. I
själfva verket tyckes problemet att konstruera styrbara luftskepp på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
