Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om gradmätning på Spetsbergen.
Af P. G Rosén.
1. Inledning.
Frågan om en gradmätnings utförande på Spetsbergen är icke ny.
Ett förslag därtill framkastades redan för mer än 60 år tillbaka af den
genom sina utmärkta pendeliakttagelser inom geodesien bekante
kaptenen vid engelska marinen E. Sabine. Han hade själf för anställande
af pendeliakttagelser och astronomiska ortbestämningar år 1823
uppehållit sig en kort tid vid Spetsbergens nordvestliga trakter och,
hufvud-sakligen af den erfarenhet han därunder vunnit om landets geografiska
och klimatologiska förhållanden, kommit till den öfvertygelsen, att ett
sådant vetenskapligt företag som det ifrågavarande vore under vissa
förutsättningar fullt utförbart. För att emellertid fullständigt utreda
frågan, på det att själfva företaget icke måtte stranda mot några
oförutsedda hinder, sedan betydliga kostnader blifvit nedlagda på
detsamma, erbjöd sig Sabine själf att verkställa en fullständig
rekognoscering och undersökning af landet i den trakt; där gradnätet borde
framgå. Men oaktadt detta hans förslag blef ifrigt understödt af flera
framslående och inflytelserika personer i England, ledde det dock icke
till någon vidare åtgärd.
Först mer än tre tiotal år senare väcktes frågan å nyo till lif
på initiativ af professor Otto Torell, som i en till Kongl.
Vetenskapsakademien inlemnad arbetsplan för den svenska expeditionen till
Spetsbergen’år 1861 äfven föreölog en rekognoscering och noggrann
undersökning i ändamål att utröna huruvida en gradmätning af tillräcklig
omfattning i den ifrågavarande trakten vore utförbar. Detta förslag
omfattades med lifligt intresse af akademien, och en undersökning blef
nämnda år satt i verket af tvenne bland expeditionens deltagare, herrar
Chydenius och Dunér.
Då emellertid till följd af ogynnsamma is- och väderleksförhållanden
samt dåliga fortskaffningsmedel, segelfartyg och båtar, förutom under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
