Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår ankomst till Wesenberg den 19. Detta gynnsamma väder hade
varit af stor vikt för den lyckliga fortgången af mina undersökningar,
ty inga arbeten äro mera beroende af uppehållsväder än dessa, där
det gäller just de ställen, som vid regn allra först fyllas af vatten.
Följande morgon anträdde vi resan från Fellin till Dorpat. Vid
Ojo norr om Wirzjärw finnes ett tegelbruk, som använder en i ett
flackt bäcken aflagrad gulaktig lera, lik den vid Kirrumpäh.
Organiska lemningar iakttogos ej. Liknande lera syntes sedan flerstädes,
i synnerhet mellan skjutsstationen Sangla på Wirzjärws Östra sida och
sjön. Denna lera är dock tvifvelsutan af glacial ålder. Jag har sett
liknande i Skåne och Tyskland, och hade hittills ej kunnat förklara,
hvarför den saknar organiska lemningar, medan den glaciala
sötvattens-lera, som finnes under torf och snäckgyttja vanligen innehåller sådana
af såväl animaliskt som vegetabiliskt ursprung. Möjligen har denna
frånvaro af organiska lemningar sin förklaring däruti, att ifrågavarande
leror icke afsatt sig i verkliga sjöbäcken, som hela året om hållit
vatten, utan i sådana, som blott vid snösmältningen eller efter större
nederbörd voro öfversvämmade. Något djurlif af mollusker, ostrakoder
o. s. v. har därför ej där förekommit, och de växtlemningar, som till
äfventyre inbäddats, torde vid bäckenets torrläggning åter blifvit
upplösta. Man skulle sålunda hafva tvenne faciesbildningar af glacial
sötvattenslera, en steril och en fossilförande. Den förra är vanligen något
gulaktig, fläckvis blågrön, stundom oskiktad, stundom rätt tydligt
skiktad och är i allmänhet afsatt i flacka bäcken. Den senare, som oftast
förekommer under snäckgyttja eller torf,’ har däremot vanligen en
blågrå färg och är ej sällan i de nedre lagren sandig. Förmodligen är
det den förra, som G. Holm afser1, då han talar om »glacialer?
Siiss-wasserthon» i det inre af Estland, i hvilken han, oaktadt ihärdigt
sökande, funnit hvarken växt* eller djurlemningar, medan den andra
synes hafva undgått hans uppmärksamhet.
På östra sidan af Wirzjärw och i mossarna däromkring var Cassandra
calyculata ymnig, för mig intressant, enär jag ej förut sett denna växt
lefvande. Från Sangla gjorde vi en afstickare till Tammenhof vid
Wirzjärws östra strand, där de devoniska lagren äro blottade. I en
röd, lös sandsten eller sand finnes ett lager hårdare sandsten,
innehållande en stor mängd, dock mest fragmentariska, lemningar af fiskar.
Jag hittade äfven ett löst, massivt benfragment, stort som ett stycke
af en underarm. Vi anlände till Dorpat sent på aftonen. Den 30
juni användes till besök i museer, och jag antecknade bland annat,
att den devoniska Aulacophycus antagligen är identisk med Psilophyton,
1 G. Holm, Bericht iiber geologische Reisen in Ehstland, Nord Livland and int
S:t Petersburger Oouvernement tn den Jahren 1883 und 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
