- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 11 (1891) /
129

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ty den förra visade liknande spiralformigt inrullade grenar som den
senare. Här skildes jag följande dag frän professor Schmidt, som nu
skalle resa äter till Petersburg, medan jag ämnade fortsätta söder ut.
Jag kan ej nog uttrycka min tacksamhet för den osparda möda och
hjälpsamhet, som Schmidt ådagalagt under hela vfir sammanvaro. Han
hade för mina undersökningar ett alldeles särskildt intresse, ty den
arktiska floran var honom väl bekant från hans resor i Sibirien, och
hans grundliga kännedom om Estlands och Livlands geologiska och
botaniska förhållanden i allmänhet gjorde resan dubbelt lärorik och
angenäm än som skulle varit fallet, om jag rest ensam.

Vid middagstiden reste jag med järnväg från Dorpat. till Riga,
dit jag anlände sent på aftonen. Vackra raoränlandskap sågos vid
stationen Bockenhof samt i närheten af Wenden. I det hotell i Riga,
där jag tagit in, träffade jag docenten i botanik vid Dorpats
universitet, d:r J. Klinge, hvilken sedan några år tillbaka sysselsatt sig med
studium af torfmossama. Jag hade förut önskat träffa honom, men
vi hade rest om hvarandra, ty han hade ett par dagar för tidigt sökt
oss vid Hellenorm. Då jag skildes från Schmidt, var min afsikt att
resa direkte till Wilna. Det hade visserligen dessförinnan varit tal
om, att jag kanske borde resa till Rjeshiza i guvemementet Vitebsk,
där, enligt Schmidt, ett väl utveckladt moränlandskap med småsjöar
skulle vara rådande. Men som han ansåg ovisst, huruvida en
där-varande läkare och ifrig botanist, d:r E. Lehmann, nu vore att träffa,
hade denna plan uppgifvits, i all synnerhet som jag i Wilna skulle
mötas af en för qvartärgeölogien intresserad rysk geolog, furst A. v.
Gedroic. Rjeshiza hade emellertid hela tiden lekt mig i hågen, och
då jag af d:r Klinge erfor, att d:r Lehmann var hemma,’samt dåden
förre var benägen att göra mig sällskap, sände jag ett brefkort till
Wilna, att jag skulle anlända något senare, hvarjämte vi per telegraf
. underrättade d:r Lehmann om vår ankomst. Vi reste följaktligen vid
middagstiden från Riga, och efter några timmars uppehåll i Dunaburg
anlände vi vid tre-tiden på morgonen den. 3 juli till Rjeshiza. Vi
togo in hos doktorn, och efter att hafva hvilat oss några timmar
före-togo vi en utflykt söder ut från staden. »Moränlandskap med
krosstens-lera lik Skånes och öfverallt med smärre alluvialbildningar i sänkorna.
Trakten sålunda lämplig, men dess värre saknades i allmänhet nog
djupa genomskärningar. Ett par prof, som togos för att slamma, skola
dock måhända gifva något utbyte». Detta är hvad dagboken säger
om förmiddagens utfärd. De prof, på hvilka syftas, togos vid kanten
af ett par torfmossar, där man gräft ett par mindre hålor. Dessa voro
nu fyllda med vatten, och profven togos bland de uppkastade styckena.
Från det ena, af knappt en half knytnäfves storlek, erhöllos vid slam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1891/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free