- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 11 (1891) /
133

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kåda blef först vid trädetå förmultning fri, och de bernstensstycken,
som uppkommit p& detta -sätt, visa därför aftryck af den omgifvande
veden. De hafva form af tunna skifvor och benämnas i handeln
»plattor® eller »flisor». I sådana kunna naturligtvis icke förekomma
inne-slutningar af främmande föremål. Detta var däremot fallet med den
af solen smälta kådan, i hvilken fastnade af vinden tillfälligtvis
dit-förda mossor, blommor, frukter och blad af omgifvande växter, hvilka •
sedan omslötos af nya utgjutningar. Äfven hår af åtskilliga djur
finnas i bernstenen, och detta ej blott spridda utan i tofsar, liksom
om djurets pels klibbat fast vid kådan och måst afgifva en hårsudd på
en gång. Af dessa hår synes en del härröra af ekorrar. Äfven
fågelfjädrar. förekomma, bland andra en röd fjäder, som anses vara
hjess-fjäder af hackspett. I Stantiens och Beckers bernstensmuseum i
Königsberg, hvarom mera nedan, såg jag till och med en liten i
bernstenen på detta sätt innesluten ödla. De vanligaste inneslutningarna i
bernstenen äro dock insekter, af hvilka man antagligen redan samlat mer
än 1,000 arter, ehuru de tyvärr ännu ej mer än delvis blifvit
bearbetade. De förekomma stundom med en oerhörd rikedom på individ;
man har t. ex. i ett stycke bernsten kunnat räkna mer än 50 myggor
af samma art. Men äfven delar af bemstensträdens ved omslötos på
alla sidor af kåda, så att de blifvit fullständigt bevarade och tjen liga
till mikroskopisk undersökning. Af denna framgår, att bernstensträdet
antingen var en gran eller tall, eller kapske bildades bernstenen
af båda, dessa trädslag. De voro dock ej närstående Sveriges granar
och tallar, utan mera förvandta med arter, som förekomma i Japan och
N. Amerika. Utom dessa vedpartier finnas äfven i bernstenen
inneslutna friska trädsplittror. En del af dessa, hvilkas celler äro hela,
hafva lösslitits från trädet vid trädfall, medan däremot andra, hvilkas
celler äro på ett egendomligt sätt söndersplittrade, härröra af åskslag.
Den mikroskopiska undersökningen af veden ådagalägger för öfrigt,
att bernstensträden ej voro mera rika på kådförande organ än våra
vanliga granar och tallar. Att det oaktadt en så stor mängd kåda
afgöndrades berodde därpå, att’ skogarna vid tiden för bernstenskådans
bildning voro sjuka och höllo på att gå under, liksom det än i dag
händer i urskogar, där menniskan ej hjälpande träder emellan. »Sjuk- •
dom var regel, det friska undantag», säger professor Conwentz i
sin monografi öfver bernstensträden, ur hvilken of vanstående redo
görelse är hemtad1. En stor mängd kåda af olika slag hade sålunda
i tidens längd hopat sig på marken i de skogar, som hyste
bernstensträden. Sedan bröt hafvet in, och kådan insvämmades då i en marin

1 En utförligare redogprelse för sagda arbete finnes i författarens uppsats om
bermtenens bildning i Nordisk Tidskrift 1801, sid. 420—428.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1891/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free