Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastade profven fann blad af dvärgbjörken (Betula nana), hvilka här voro
ganska allmänna. Sedan erhöllos ur djupare lager såväl blad som en
stam af Dryas, blad af Salix polaris m. .fl. Lagringsförhållandena
voro här följande. Under mylla och torfjord till ungefar 30 centime*
ters mäktighet kom ett 70 centimeter mäktigt lager snäckgyttja med
Anodonta eller Unio och Pisidium. Sedan vidtager lera, som
användes till krukmakeriarbeten. Den är öfverst fet, gulaktig, med
rostfläckar och blir nedåt tydligt skiktad genom förekomsten -af
Bandränder. Sedan leran genomgräfts 1 meter, d. v. s. 2 meter under markens
yta, mötte nötstora stenar. Om dessa tillkännagåfvo att moränen nu
vidtog eller om de blott tillhörde ett underordnadt lager i lerans
nedre del är ovisst, enär inträngande vatten hindrade gräfningens
fortsättning. Lerans öfre lager innehöllo samma mollusker, som
anförts från snäckgyttjan, samt där och hvar ostrakoder. Ånnu i de
nedersta lagren förekom Pisidium, och ett vid slamning erhållet
exemplar af Limnæa limosa stammade sannolikt äfven därifrån.
Bladen af dvärgbjörken funnos vid 1—1,8 meters djup från ytan,
medan bladen af Dryas och Salix polaris hufvudsakligen träffades
vid ett djup af 1,5—1,8 meter, och där företrädesvis i sandränder,
alldeles såsom vid Alnarp i Skåne, Kunda i Estland o. s. v. Längst
ned förekommo växtlemningarna många tillsammans i en tunn strimma,
som dock mot vanligheten i sådana fall var fattig på mossor.
Torfjord och mylla 30 centimeter.
Snäckgyttja 70 centimeter.
Lera 1 meter-f-?
Morän
Efter detta fynd är det utan vidare gifvet, att man i Preussen
bör kunna uppleta en stor mängd lokaler, där de arktiska
växtlemnin-gama äro för handen. De äro vanligen bundna vid den torfformation,
som Jentzsch i sitt arbete öfver Preussens torfmossar betecknar
såsom typ I och III, och om hvilka han säger att deras antal är en
legion1.
I Marienburg skildes vi från professor Jentzsch, och med
professor Conwentz fortsatte jag resan till Danzig. Här tillbragte jag såsom
den senares gäst 5 särdeles angenäma dagar, under hvilka samlingarna
i provinsialmuseet, företrädesvis de vackra bernstenssviterna med växt-
1 A. JENTZSCH, Die Moore der Provinz Preussen. Sckriften d. phys. ökon.
Geaellsch. zu Königsberg. 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
