Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemningnr studerades, leran från Schroop slammades o. 8. v. Det vackra
väder, som följt mig i Ryssland, tycktes nu vara slut, ty under dessa,
dagar hade vi ofta regn under form af verkliga skyfall. Det var
sålunda i sista minuten, som fyndet vid Schroop blifvit gjord t, och det
var ej utan bekymmer som jag tänkte på de undersökningar, soo>
ännu återstodo mig att utföra, enligt den plan jag föresatt mig.
Den 15 på eftermiddagen reste jag, fortfarande åtföljd af professor
Conwentz, till Lauenburg i Pommern, dit vi anlände på aftonen.
Af-sikten med denna resa var att vid Krampkewitzer See, Kreis
Lauenburg, besöka en fyndort för snäckgyttja, hvaraf professor C. visat mig
prof i Danzig. På färden till Lauenburg syntes vattenförhållandena
efter de sista dagarnas regn ej särdeles gynnsamma, och följande dag vid
ankomsten till Krampkewitzersjön, vid hvars sida snäckgyttja går i dagen»
befanns äfven här vattenståndet högt. Dock voro snäck gyttjan 8 öfre lager
tillgängliga. * Dessa innehålla en otalig mängd frön af tall, stundom
äfven grenar, vidare bladfragmentsamt hängefjäll af björk (Beiula alba),
Snäckgyttjans mäktighet lär på sina ställen vara mer än 2 meter.
Nederst försvinna lemningarna af tall, och ett tunnt torflager af sumpväxter
förekommer inuti densamma. Den underlagras af sand, som innehöll
grenar, hvilka jag antog tillhöra Betula nana, en förmodan som
bekräftades genom ett vid slamning på stället funnet blad. Sedermera
har jag i de medförda profven funnit flera blad samt ett hängefjäll
af dvärgbjörken, lemningar af en obestämbar Salix samt några blad
af Dryas odopetala. Det är antagligt att lokalen skulle hafva gifvit
ett ännu bättre utbyte, om sandlagret under suäckgyttjan varit
tillgängligt närmare sjön, där det troligen är både mäktigare och finare. Pft
det ställe, där vi genom gräfning nådde detsamma, var sanden grof
och rentvättad af vågsvallet, hvarför bladen ej haft stor utsikt att
blifva bevarade. Hela denna trakt är för öfrigt sandig, den utgöres
af diluvialsand, där och hvar betäckt af morän, som på grund af
underlagets beskaffenhet själf blifvit sandig.
Vi anlände åter till Lauenburg i lagom tid att undgå ett svårt
åskregn, som helt och hållet skulle omöjliggjort våra undersökningar,
om det kommit något förut. Därifrån reste vi åter till
Danzig,*hvarifrån jag med nattåget fortsatte resan till Breslau, dit jag anlände
följande morgon.
Det skulle visserligen hafva varit en mycket tacksam uppgift att
ifrån Danzig fortsätta undersökningarna mot vester och sydvest öfver
den baltiska höjdryggens af Keilhack nyligen beskrifna moränlandskap1.
Ty efter fynden vid Schroop och Krampkewitz kunde man med full-
K. KEILHACK, Der baltisehe Höhenriicken in Hinterpommern und Wtsfpretissen.
Berlin 1890. Jahrb. d. k. prou.ss. geol. Laudesanstalt fur 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
