- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 11 (1891) /
204

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas lif, är man redan a priori berättigad att äfven i detta fall tänka
pä ett sädant samband. Jag hoppas att framdeles fä ännu en gäng
återkomma till denna viktiga del af Polynesiens etnografi.

Från den lyckade utredningen af utvecklingsföreteelserna i
skulpturen å fläkthandtagen öfvergär Read till behandlingen af den lineära
ornamentiken A Mangaia-yxornas skaft. I hans deduktioner på detta
område kan jag dock ej obetingadt följa honom. Slutresultatet är
visserligen fullkomligt riktigt, men luckorna uti hans utvecklingskedja
äro så stora, att det torde vara svårt att komma till detta
resultat, så vida man ej på förhand känner Wyatt Giiis uppgift, att
det i geometrisk regelbundenhet framträdande mönstret å yxskaften
är stili8eradt från en mänsklig bild, och då med ledning af denna
uppgift godtyckligt framställer några högre upp på skalan stående
stiliseringsformer såsom det ifrågavarande mönstrets närmaste förfader.
Det är visserligen sannt, att om ett lineärt ornament öfver hufvud kan
ledas tillbaka till en organisk urtyp, här t. ex. en mänsklig bild, så
låter det sätta sig i förbindelse med hvilken sådan som helst; men
ett är att framvisa skemat för den stiliserade formen, ett annat är att
uppvisa själfva den faktiska gången af utvecklingen, så att det logiska
sammanhanget mellan hvarje länk i kedjan ligger för öppen dag.
Detta kan Read ej sägas hafva gjort, såsom läsaren lätt kan finna af
hans figurer.

Fig. 2:i framställer den ena af två rygg mot rygg ställda figurer i
toppen af en staf från Hervey öarna, således en fullkomlig parallel till
den i min afhandling (fig. 34 a) afbildade stafven i Munchen-museet.
Den följande figuren (fig. 2:2) är, såsom också Read medgifver, ej att
betrakta såsom en direkt, utveckling ur fig. 2:i, utan är en stiliserad
form af någon annan förebild, som hållit händerna upp emot
hufvu-det, t. ex. någon liknande fig. 2:n, en högeligen berömd liten bild,
hvilken i missionärernas anteckningar1 kallas TU vahine och enligt
Ellis härstammar från distriktet Papara på sydkusten af Tahiti. Äfven
fig. 2:2 antager Read vara från Tahiti, hvilket egentligen kunnat utgöra
skäl nog att ej utan reservation införa den såsom mellanlänk i
utvecklingen af en alldeles specielt för Hervey-öarna karakteristisk ornamentik.

Mellan fig. 2:2 och 2:s är öfverensstämmelsen i ögonen fallande. Men
den senare, som en face visar den ena af de två starkt stiliserade
bilder, hvilka i nedre afdelningen af fig. 2:i, synas i profil, har det felet
att härstamma från Huahine.

Att ur en sä brokig släkt af fristående bilder, utan några
mellanformer, härleda ett rent ytornament, sådant som fig. 2h är ett väl

1 Tyerman & Bennet, Journal of Voyages and travels, London 1881, Vol. II,

s. 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1891/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free