Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit en tämligen dålig spekulation, och jag öfverl&ter åt läsaren att
afgöra, hvilket som bör gå lättast och fortast, att med en hajtand
utskära så rediga bilder, som t. ex. dem vi se å fig. 22, 25, 26, 27 o. s. v.,
eller det ytterst fina nätverk, som betäcker t. ex. paddelbladet fig. 15.
Nej, anledningarna till stiliseringen voro nog andra, och en bland de
viktigaste anser jag bafva varit, att de högre typerna ej lämpade sig
för utstyrsel af hvilka partier som helst af föremålen. Å »paddlama»
se vi dem därför inskränkta till den platta rektangulära knappen i
skaftets öfre ända. Medgaf ej utrymmet där att anbringa dem i två
rader, upptogs den nedre* af rudiment (se t. ex. fig. 26, 27 i afh. I).
På skaften var utrymmet i regeln ännu trängre, och hos bladen lade
dessas form tydligen binder i vägen för anbringandet af de stora
figurerna. Sinnet för hvad som bäst lämpade sig för det ena eller
andra slaget af ytor var utan tvifvel rätt utveckladt hos ett folk, som
besatt så hög utbildning i tekniskt afseende. Intresset att kunna
anbringa så många bilder som möjligt af den eller de gudomligheter det
gällde, kan också hafva bidragit. Därtill kommer slutligen en stark
benägenhet för symbolik, något som alltid hänger vid mystiska
religioner.
Jag vidhåller alltså min uppfattning af ornamentiken hos dessa
folk, såsom en början till eller variant af bildskrift, en bildskrift som
rörde sig med kända uttrycksmedel. Jag påstår icke, att alla
individer kunde tyda den skriften, ty äfven hos Polynesiens folk gafs det
skilda bildningsgrader, men att den var fullt känd och förstådd af de
»heliga män», som utförde den, det bör vara höjdt öfver allt tvifvel.
Etnografien är en ung vetenskap h vars stora betydelse för den
mänskliga odlingen först på senare tider börjat inses. Särskildt gäller detta
om uppskattningen och behandlingen af det material, som samlas i
etnografiska museer. Ursprungligen togs det till vara såsom
kuriositeter, och sammanfördes utan plan i »kuriositetskabinett», tillsammans
med naturalier af alla slag. Naturforskningen blomstrade upp, dess
material lösgjordes ur »kabinetten» och blef vetenskapligt utredt och
ordnadt — alstren af människans verksamhet fingo stanna qvar. Att
de kunde vara värda något verkligt studium, betviflades i det längsta.
Men slutligen, i den mån materialet ökats, har man börjat inse dess
ofantliga betydelse, ej blott för kännedomen om huru det eller det
folket lefde, utan för utredningen af de olika kulturformernas
utveckling och deras vandringar. Verkliga etnografiska museer hafva uppstått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
