Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böra räknas den för tidigt bortgångne Charles Fred. Hartt, ehum hana
ornamenta la studier egentligen datera sig fr&n tiden för hans verksam*
het såsom chef för Brasiliens geologiska undersökning. Af hans teorier
rörande ornamentikens utveckling känner jag endast ett kort utdrag *,
innehållande bland annat en förklaring af mäanderns uppkomst» som
ehuru liggande närmare sanningen än de flesta andra, dock är alltför
konstruerad, för att kunna hålla streck.
De arbeten, som i det föregående passerat revy, bebåda onekligen
en god framtid för en forskningsgren, som tydligen är kallad att gifva
oss en djup inblick i naturfolkens psykiska lif, en inblick som, om
vi med kraft hopsamla materialet, medan tid ännu är, kan vara
möjlig att vinna till och med äfven sedan naturfolken själfva såsom
sådana försvunnit.
Men medaljen har också sin frånsida. Ej alla forskare gå till
väga med den klara och nyktra besinning, som i allmänhet utmärker
de arbeten, hvilka i denna lilla uppsats uppräknats. Man BtÖter ibland
på de underligaste fantasier på de ornamentala studiemas område, som
lätt skulle kunna bringa hela saken i fullständig misskredit hos den,
som ej toge kännedom om den öfriga litteraturen. När t. ex. den
berömde genomforskaren af Ancons graffält i Peru, d:r StCbel
framställer den teorien för mäanderns uppkomst1 2 3, att den skulle uppstått
genom en tillfällig förskjutning af rader af itudelade enkla eller i
hvarandra inskrifna qvadrater, en förskjutning, som i praktiken skulle
så tillgått, att någon vid lagning af antingen ett iturifvet rutigt
klädesplagg, eller ett sönderslaget, i rutor måladt lerkärl, ej gjort sin sak
bättre, än att rutorna blifvit ojämnt hoppassade, — då hjälper ej att
förklaringen, såsom A. R. Hein gång på gång uttrycker sig,
öfver-raskar genom sin »verbluff ende Einfachheit», man måste inför en
1 Hartt, A origem da arte ou evolufäo da ornamenta^äo. — Bevista da Expo-
siqäo Anthropologica Brazileira. Rio de Jaueiro 1882, s. 42—44. Den tidskrift:
Archivo do Museu Nacional, i hvilken hufvudafhandlingeu skulle införas, finnes
olyckligtvis icke i n&got svenskt bibliotek.
3 Stubbl, A., Ueber altperuanische Getcebemusfer und ihnen analoge Omamente
der altclassischen Kunst. — Festschrift zur Jubelfeier des 26-jähr. Bestehens des
Vereins f. Erdkunde. Dresden 1888. Hvar och en, som vill göra efter det
»förbluffande» experimentet, kan latt göra det genom att på ett papper upprita en rad af
n&gra små qvadrater, hvardera med en eller två mindre inskrifna i sig, hvarvid blott
är att iakttaga att afståndet mellan de stora qvadraterna bör vara lika med afståndet
mellan dessa och de inskrifna; klipp så hela raden midt itu längs efter och skjut den
ena halfvan litet åt sidan, så uppstå de härligaste mäandrar, desto mer komplicerade,
ju flera qvadrater man inskrifvit i hvarändra. Tager man cirklar i st. f. qvadrater,
får man på samma »förbluffande enkla* sätt den »löpande hunden», Tcyma,
dubbelspiraler, eller allt hvad det heter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
