Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet b&fva vi blifvit satta i tillfälle att meddela följande om hr Dusén»
verksamhet.
Efter Åtskilliga mindre utflykter från faktoriet Bibundi begaf han
sig i början af 1891 till Massake-floden och dess tillflöden Jongalove.
Isambenge och Lokele samt kartlade där en sammanlagd flodsträcka af
5 4 6 mil. Sedermera gick han npp en ny väg mellan faktoriet Bonge
och byn Kumba-Liongo, kartlade så mycket som kunde medhinnas af
Love-distriktet och kompletterade en förut upprättad karta öfver trakten
mellan lilla Kamerunpiken och hafvet. Härmed voro arbetena for den
nämnda firmans räkning afslutade.
I början af juli 1891 begaf D. sig till den vid 950 meters höjd
belägna byn Buea för att därifrån bestiga Kamerunberget. Befolkningen
härstädes, den sämsta i hela området, motsatte sig emellertid med våld
vidare frammarsch. Först sedan fri passage blifvit köpt genom en gåfva
af tyg och tobak, kunde förden fortsättas den 18 juli. Samma dag nåddes
urskogens tvära gräns, vid hvilken gräsbevuxna, ytterst branta
sluttningar vidtaga. Nattkvarter togs vid 2,500 m. höjd i de s. k. hålorna,
ett par bergutsprång. Tredje dagen fortsattes till något öfver 3,000 m.
under oafbrutet regn och tät dimma, som helt och hållet förtog all utsikt.
Det var kallt och blåsigt; temperaturen visade 11,4* C. vid middagstiden,
och de medföljande negrerna fröso förfärligt. Efter fyra dygns vistelse
i bergets högre regioner, hvarest stora samlingar, företrädesvis af mossor,
hogbragte8, anträddes återförden från Buea till Victoria och därifrån till
Bibundi, hvarest den närmaste tiden användes till konservering af de
på berget gjorda samlingarna. Det var nu regntid och endast några
små utflykter kunde företagas, då regnet för några timmar afstannade
eller minskades. Nederbörden i Bibundi är kolossal; det regnar dagar,
ja veckor oafbrutet. Enligt där anställda observationer äro dagar med
500—600 m.m. nederbörd icke ovanliga, och från den 1 sept. 1890 till
samma dag 1891 föll 15 m. regn!
I början af sept. 1891 for D. uppför Memefloden till Bonge faktori,
h vari från han hade för afsikt att göra exkursioner till de båda sjöarna
Kotta och M’bu. Till följd af regntidens långvarighet voro emellertid
vattendragen uppsvällda, och först i slutet af månaden kunde uppbrott
ske, ehuru vägarna ännu voro mycket dåliga och delvis öfversvämmade.
Färden togs öfver de imponerande Diibenfallen och vidare i närheten af
byn Bakundu-ba-Foe öfver en flera kilometer lång grässlätt, bevuxen med
manshögt gräs och talrika, resliga solfjäderspalmer. Slätten hyste en
säregen fanerogamflora, hvari leguminoser voro förherskande; den
utgjorde en tummelplats för elefanter, hvilkas stigar genomkorsade den i
alla riktningar. Sedermera anträffades flera dylika grässlätter, hvilka
synas vara rester af en fordom mera utbredd grässlätts vegetation.
Marken består på en del af dem af idel djup sand. Ytan är jämn eller
svagt undu leran de; stundom sluttar marken svagt ut mot kanterna, där
urskogen vidtager med skarp gräns.
Kottasjön befanns vara mycket felaktigt förlagd på alla hittills
ut-gifna kartor, hvarför D. under hemmarschen företog sig att så noggrannt
som möjligt uppstega afståndet från sjöns vestra strand till de
astronomiskt bestämda Diibenfallen. Sjön har ett obetydligt tillflöde, men saknar
aflopp, och är troligen, såsom redan Valdau antagit, en gammal vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
