Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmosor, gå de vallfärdande i långsamt tåg först till kyrkans vestra
gafvel, där man knäböjer for helgonbilden, och sedan gatan fram till den
helige Cornelii ommurade, af träd öfverskuggade källa, hvars vatten hvar
och en dricker, i hvars vatten därefter hvar och en tvättar händer och
ansikte. Efter fullbordad tvagning vänder tåget äter till kyrkan för att
aflemna gåfvor; slantarna läggas i allmosestockar, större föremål öfverlemnas
åt förtroendemän. Sällan eger en sådan fest rum, utan att kyrkan fått
i gåfva ett fyrtiotal kor. För den hjälp, helgonet beskär, visar man
tillbörlig tacksamhet. Hafva sjuka oxar och kor tillfrisknat i en by,
«amlas alla invånarna och vandra under natten, tigande, med de till*
frisknade djuren till Carnac. Utanför kyrkans norra port knäböjer skaran,
mumlande böner, framför bilden i vester knäböjer man å nyo och ur
brunnen öses vatten öfver djuren. Under fortfarande tystnad vänder
man åter till kyrkan, man beder än en gång, och så vänder man hem.
»Kl. 6 på morgonen den 24 juni anträdde vi vår vandring för att
besöka Carnacs minnesrika omgifningar. Vårt första mål var
Mont-Saint-Michel: en naturlig kulle, 125 m. lång, 60 m. bred, på hvars rygg
människohänder uppfört en grafhög af 10 meters höjd och så vid, att man
på toppen i senare tid uppfört ett rätt ansenligt kapell. Framför
kapellet reser sig ett stenkors, som har hänförts till den karolingiska tiden.
Vid kullens fot synas de blottade murarna af en medeltidsbyggnad, litet
längre bort de likaledes blottade murarna af en romersk villa med många
hus, hvilkas byggnadstid angifves af de i dem funna mynten, de äldsta
präglade under kejsar Marci Aurelii tredje konsulatår, de yngsta från år
353. Men innan man egnar de låga murarna uppmärksamhet, sänder
man blicken långt ut öfver omgifningen. Vi vände oss mot söder och
njöto af ett vidsträckt panorama: midt för oss Carnac, en smal kustremsa
och det vida hafvet, åt venster Saint-Guildas-de-Rhuis, där än i dag
minnet af Abelard lefver kvar, inloppet till hafsviken Mor bihan, »det lilla
hafvet», åt höger land med långsam stigning och sänkning, Plouhamel
och Erdeven samt Quiberons långa, smala halfö och bortom dennas
yttersta udde, ute i hafvet, Belle-Isle-en-mer. öfver det hela solljus och
lärksång.
Den, som besöker Carnac, kommer ej dit i främsta rummet för att
bese kvarlefvorna från medeltid och romersk tid: det är ännu äldre
minnen, som gjort denna del af Bretagne ryktbar, minnen från
stenåldern. I midten af den konstgjorda högen, som ingår i
Mont-Saint-Michel, har hittats en väldig grafbyggnad från denna aflägsna tid, och i
denna äro synnerligen märkliga fomsaker funna, som nu förvaras i museet
i Vannes. Det var minnena från denna tid, vi nu skulle besöka. Vår
vandring gick på smala stigar mellan åkerfält, öfver hedar med stingande
växter, genom barrskogsdungar och ett stycke på den stora landsvägen
från Auray till Plouharnel.
I norr om Mont-Saint-Michel upptages ett vidsträckt område af de
s. k. alignements, som gjort Carnac ryktbart, rader af uppresta stenar,
större och mindre, de minsta räckte oss ungefär till knäna, de största
voro af vid pass tredubbel manshöjd; bredd och tjocklek rättade sig efter
höjden. Denna märkvärdiga fornlemningsflock börjar helt nära vägen
från Plouharnel till Carnac och sträcker sig åt ostnordost i tre grupper.
Den första, kallad efter gården Menec, består af elfva rader; efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
