Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därefter höll kand. S. Hedin ett föredrag om eldsdyrkarna i
Persien.
Zoroasters lära, en af världens äldsta religioner, som förr var den
r&dande i ett af forntidens mäktigaste riken, räknar nu ej mer än
omkring 100,000 bekännare i Indien och Persien. Det var vid det
sistnämnda landets eröfring af muhammedanerna, som denna religion genom
de grymmaste förföljelser pä kort tid så godt som utrotades, och man
undrar med rätta öfver, att de af dess bekännare, som icke togo sin
tillflykt till Indien, kunnat i hemlandet fortplanta sin lära ända till våra
dagar. Härför hafva de utan tvifvel att tacka i främsta rummet den
obemärkta och obetydliga ställning de alltid intagit i Persien. Så är
icke fallet med deras lyckligare lottade trosbröder i Indien, hvilka, såsom
bekant, under engelsmännens välde förvärfvat sig en mycket ansedd
ställning, särskildt i sitt stamhåll Bombay.
I Persien finnas för närvarande eldsdyrkare blott i provinserna
Kerman och Fars, efter hvilken sistnämnda de hafva sitt namn Parsis.
Hvad som i alla tider dragit uppmärksamheten på dem, är deras
egendomliga begrafningsbruk. Äldre europeiska resandes berättelser, hvilka
af tal. anfördes, innehålla härom en mängd fabelaktiga uppgifter.
Såsom bekant tillbedja de solen och elden. En af deras förnämsta
helgedomar var i Surakhani nära Baku, hvilken plats på grund af de
där ur jorden framträngande brännbara gaserna ansågs såsom särskildt
helig. Sedan femton år tillbaka dyrkas dock ej mera här den eviga
elden. I Teheran finnas eldsdyrkare, men de äro där fåtaliga och fattiga
samt ega intet tempel, hvaremot i staden Jesd finnas icke mindre än 22
sådana. Tal. skildrade därpå hufvuddragen af deras religion samt deras
lefnadssätt och förtryckta ställning, som först den nuvarande schahen i
någon mån lättat.
En af de största sevärdheterna i Teherans närhet är eldsdyrkaraas
begrafningsplats, »dechme» eller »stillhetens torn». I detta cirkelrunda,
uppåt öppna torn inläggas liken och få förtäras af roffåglarna. För de
härvid brukliga ceremonierna redogjordes närmare, hvarefter talaren
skildrade det besök han själf gjort på platsen. Han hade lyckats öfverstiga
den höga muren, som saknar port, och från det inre medfört tre kranier,
af hvilka ett vid sammankomsten förevisades.1
Sammankomsten den 20 november 1S91.
Ordförande: kommendörkapten J. A. Ekelöf.
Herr K. Knutson förevisade och förklarade åtskilliga etnografiska
föremål, hvilka af honom blifvit hemförda från Kamerunlandet och nu
såsom gåfva öfverlemnades till sällskapet. Dessa bestodo af: 1) En huf-
1 En utförligare framställning af ämnet for detta föredrag finnes intagen i kand.
Hedins sedermera utkomna arbete: Konung Oscars beskickning till Schahen af Persien
dr 1890, sid. 424—467.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
