Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudskalle, af det vid Rio del Rey, Masakke och Memeflodens mynning
bosatta Fiarifolket använd som amulett vid fiske; den fästes vid kanotens
framstam och anses skänka sin egare lycka vid fiskafange; 2) Tvenne
träbeläten tagna i strid med Bombokkofolket i februari 1889; dessa
»husgudar» anses skydda mot sjukdom och onda människors trollkonster; 3)
En paddel från Bombokkofolket; 4) Bärinrättning jämte kurbits för olje*
transport från Bongelandet; en hel by i detta land har slagit sig på
odling af kurbitser, hvilka afyttras till de oljeproducerande grannarna;
5) Kanotpall från Bombokkofolket; 6) Två knifslidor af getskinn från
Balundufolket. — I anledning af denna gåfva uttalade ordföranden till
herr Knutson sällskapets tacksamhet.
Därpå lemnades ordet åt docenten E. Stave från Upsala, hvilken på
grund af erfarenhet inhemtad under ett års vistelse i det Heliga landet
uppdrog några bilder ur fellachernas lif i Palestina.
Detta lands befolkning delas i socialt hänseende i tre grupper:
invånarna i de större städerna, invånarna på landsbygden och i de smärre
byarna, samt beduinerna. Det var den andra af dessa grupper, bönderna
eller de s. k. fellacherna, tal. skildrade. Vid dem vore ett särskildt
intresse fästadt, därför att de utan tvifvel till stor del voro afkomlingar af
Palestinas bibliska befolkning. Visserligen hade de icke bevarat sina
fäders språk arameiskan — arabiskan vore nu så godt som
allenaher-skande — men i seder och bruk hade de bibehållit många drag, som
uppenbart erinrade om förhållandena under den bibliska tiden. Tal.
skildrade vidare, under talrika och upplysande jämförelselser mellan nutid
och forntid, befolkningens bostäder, klädedräkt, åkerbruk och sedvänjor
vid äktenskaps ingående. I lifiiga drag redogjorde han för, huru det
tillgår vid husbyggnad; huru åkern plöjes, säden sås, afmejas och tröskas;
huru de ungas äktenskapsförbindelser afslutas mellan föräldrarna, huru
förlofning sker och giftermålet slutligen firas med många ceremonier —
utan att kontrahenterna förut sett hvarandra.
Frih. A. E. Norde7iskiöld talade därefter om hr J. A. Björlings
resa till Melville bay på Grönlands vestkust förliden sommar.
Tal. redogjorde först för vår nuvarande kunskap om Grönlands inre
och dess kuster samt påvisade, att det, hvad de senare beträffar,
egentligen är tre sträckor, som ännu äro outforskade, nämligen afståndet
mellan Kap Dan och Frans Josefs flord på ostkusten, från Smithsunds
norra mynning vid 83° 24’ rundt landets nordspets till omkring 77° på
ostkusten, samt slutligen det inre af Melville bay från ett stycke norr
om de nordligaste danska kolonierna till Kap York. Den första af dessa
okända områden är föremål för en dansk expedition, som, under befäl
af löjtnant Ryder, med ångaren Hecla afgått dit sommaren 1891, men
hvarom man ännu icke erhållit någon underrättelse. Till Grönlands
nordligaste delar hade likaledes 1891 afgått en expedition under amerikanen
Peary, som skulle öfvervintra vid Inglefield bay och därifrån begifva sig
in p& inlandsisen.
Slutligen hade en ung svensk, hr J. A. Björling, gjort Melville bay
till föremål för sina forskningar och där i en båt, rodd af 4 grönländare,
lyckats framtränga längs kusten ett icke obetydligt stycke längre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
