Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Baie de la Manche”? I »Revue scientifique» (19 Nov. 1892.
2:me semestre, n:o 21) har M. A. Bienayme lemnat en intressant
redogörelse för de vetenskapliga resultat, som erhållits vid den franska
transportångaren »la Manche’s» expedition till Island, Jan Mayen och
Spetsbergen, hvilken på hemställan af franska undervisningsministern anordnats
af marinministern. I det vi för öfrigt hänvisa den intresserade till
uppsatsen i fråga, skola vi här inskränka oss till att framhålla ett par
punkter, hvilka synas hafva undgått M. Bienaymes uppmärksamhet.
1. I fråga om expeditionens geografiska arbeten omnämnes bland
annat kartläggningen af »baie de la Manche» i Isfjorden. På den
kartskiss, som åtföljer uppsatsen, synes emellertid, att »baie de la
Manche» är den lilla bukt vid Skansberget, hvilken i den svenska litteraturen
och på de svenska kartorna sedan mer än 20 år tillbaka gått under
benämningen Skansviken eller Skansbay. Det är ju möjligt, att detta namn
icke varit upptaget på de sjökort, hvilka af M. Bienayme blifvit använda,
men efter ofvan meddelade upplysning år det tydligt, att namnet »baie
de la Manche» bör utgå för att ersättas af det äldre och redan
häfdvunna.
2. Genom expeditionens mätningar i Recherche bay har kunnat
ådagaläggas, att den östra glacieren därstädes redan 1838, då den
kartlades af den franska expeditionen på »la Recherche», dragit sig 2,300
meter tillbaka. Själfva faktum har redan af svenska forskare (såsom
Nordenskiöld 1873, Nathorst och De Geer 1882) blifvit framhållet, men
först 1890 utfördes af J. A. Björling en verklig mätning, enligt hvilken
förändringen skulle belöpa sig till ungefär 2,000 meter. En kartskiss
öfver glacierens forna och nuvarande utsträckning enligt Björlings
mätningar finnes intagen i G. Nordenskiölds »Redogörelse för den svenska
expeditionen till Spetsbergen 1890» (Bihang till K. Svenska Vetenskaps-
Akademiens Handlingar Bd 17, Afd. 2, N:o 3; sid. 68, fig. 7). Då
emellertid den franska expeditionen antagligen varit bättre utrustad med
instrument än hr Björling, skola dess mätningar, såsom sannolikt mera
fullständiga än dennes, när de offentliggöras utan tvifvel mottagas med
stort intresse af de för glacierernas studium intresserade vetenskapliga
kretsarna. Och vi afvakta med otålighet den utförligare rapport, som
M. Bienayme ställt i utsikt, och i hvilken vi antaga att samtliga
vetenskapliga resultat skola ingå.
D:r Stolpes afhandling: Utvecklingsföreteelser i naturfolkens
ornamentik I, Ymer 1890, som förut i tysk öfversättning intagits i
Antropologiska Sällskapets i Wien tidskrift, har på föranstaltande af Med.
D:r H. Colley March i Rochdale i England öfversatts till engelska, att
tryckas i Rochdale Literary and Scientific Society’s tidskrift. Styrelsen
har medgifvit att de till afhandlingen hörande stockarna få för
ändamålet till sagda Society utlånas.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
