Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland utländska atlaser intar Stielers Handatlas obestridligen
det förnämsta rummet. Inga kostnader synas blifvit sparade för att
göra densamma tidsenlig och tillförlitlig. Nya reviderade upplagor
hafva utkommit med jämförelsevis korta mellantider, den sista 1891.
Uti denna hafva betydande förbättringar och tillökningar vidtagits.
Men af dem hafva nästan inga kommit kartan Öfver vårt land till
del. Tjugo år ligga emellan utgifvandet af denna sista upplaga och
den näst föregående (1870), och dock visar kartbilden öfver
Skandinavien nästan alldeles samma oriktigheter och bristfälligheter i bägge
upplagorna. Några tillsatser af järnvägar och höjdsiffror samt
borttagandet af sjöskuggningen kring landkonturen, se där nästan allt,
som skulle försvara ordet dreviderad».
Skandinavien är fortfarande framställdt i samma jämförelsevis
lilla skala (1: 3 700000) och ingår såsom en del af kartan »Östeuropa
i 6 blad»; kartbilden har därigenom fortfarande kvar sitt ofördelaktiga
sneda läge. De flesta andra europeiska land hafva i den nya
upplagan erhållit vackra och utförliga kartor i stor skala.
Låtom oss gå den reviderade kartan närmare in på lifvet: I för-
klaringen till kartan möter oss då genast den egendomliga
upplysningen, hvilken dess bättre saknas i de föregående upplagorna, att
konungariket Sverige är indeladt uti 6 stift och 20 amt och
konungariket Norge uti 25 län. Gifvet är att detta är en förvexling mellan
de båda landen, som väl får rubriceras såsom »olyckshändelse»; men
för en med förhållandena obekant utländsk läsare torde den nog vålla
åtskilligt funderande.
Landsdelsbenämningarna Svea- och Götarike och länsnamnen
Göteborg och Karlskrona borde utbytas mot respektive Svea- och
Götaland samt Göteborgs- och Bohuslän och Blekinge län.
Olika stilar och beteckningar äro använda för städerna, beroende
på dessas folkmängd, men från hvilka statistiska uppgifter
folkmängds-siffrorna äro hämtade är icke lätt att förstå, ty t. ex. Arboga, som
har mindre antal invånare än Sköfde, Södertelje och Varberg, har
dock erhållit ett större orttecken och förnämligare stil än dessa;
detsamma gäller om Hudiksvall och Lidköping i förhållande till
Östersund, Venersborg, Oskarshamn, Sala och Kristinehamn.
Att i de föregående upplagorna Norrbottens län i anseende till
läget och formen af sjöar och vattendrag varit oriktigt är ej mycket
att undra på, då våra egna kartor härutinnan ej voro särdeles
tillförlitliga; men dessa oriktigheter borde i den senaste upplagan kunnat
vara afhjälpta, då erforderligt material därtill numera står till buds.
Att ingå på någon granskning af detta län såväl som af Vesterbottens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
