Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resa till Ngolo-landet.
Af Georg Waldau.
Landet norr om Massakefloden var ända till slatet af 1890 för de
hvita alldeles okändt. I januari 1889 hade d:r Zintgraffs dåvarande
medhjälpare kapten Zeuner från Balombi-stationen vid Elefantsjön
företagit en fard vester ut till Kitta oeh därifrån fortsatt åt norr genom
Monjange till Ngolo-byn Bioko vid Massakes biflod Lokele. Hans
mening var att därifrån intränga vidare norr ut för att om möjligt nå
Kala barfloden eller ock söka norr om Rum bibergen återvända till
stationen vid Elefantsjön. Dessa planer omintetgjordes dock af de
inbitna kommissionshandlandena i Bioko, hvilka alldeles icke ville visa
den hvite mannen vägen till det land, från hvilket de flngo sin olja,
med skäl fruktande att i så fall snart se denna beqväma och
inbringande handel hotad. De förklarade enstämmigt för Zeuner, att landet
norr och öster om dem var fullkomligt obebodt och endast bestod af
otillgängliga berg betäckta med tjock skog; någon väg fanns ej dit,
och de hade alltså ingen att visa. I norra ändan af byn såg han
visserligen en väg leda in åt skogen och följde densamma, men han fann,
att den en kilometer från byn slutade vid stranden af Lokele, hvarest
Kalabarhandlama hade sina kanoter uppdragna och i närheten ett
skjul, där de förvarade den olja de köpte. Någon annan väg kunde
han icke finna och måste därför återvända, öfvertygad att landet var
så beskafladt, som Biokofolket sagt honom.
Då jag i början af år 1890 anlade ett faktori i det närbelägna
Itoki vid Massake, insåg jag genast, att landet bakom, i stället för att
vara obebodt, måste vara tätt befolkadt, ty Itoki och Bioko tillverkade
själfva knappast något af den myckna olja de förde ned till faktoriet.
Jag lyckades äfven locka ur dem namnen på en mängd byar i det
inre af landet, men att förmå dem visa vägen dit gick ej. Jag
tillgrep då ett annat medel. En af mina tolkar, Bimbiamannen Kalla,
8
Ymer 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
