Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som han aldrig sett, men om hvars stora makt och öfvernaturliga
förmåga han mycket hört talas, anser han sig däremot nästan värnlös.
Han dömer dennes sinnelag efter sitt eget och sina likars och fruktar
därför, att den hvite skall blifva lysten efter hans rikedom eller
afund-sjnk på honom, och i så fall torde en enda blick vara nog att bringa
honom i olycka. Han anser det därför vara klokast att alldeles icke
visa sig.
Höfdingen i Tokko följde denna taktik, ooh det hjälpte ej
att Kalla påstod, att jag icke ville honom ndgot ondt, utan tvärt
om önskade blifva vän med honom, och vidare påpekade, att
ingen af de många höfdingar jag påträffat i andra byar, tillfogats
något ondt. Troligen hade han icke alls visat sig, om jag ej öfverraskat
honom. Han ansåg det nu tydligen bäst att hålla god min, satt en
stund och såg på mig och tog därpå, utan att säga ett ord, en träpinne
och började hacka upp lergolfvet på ett ställe i närheten af eldstaden.
På ett par tums djup påträffade han en liten flat sten, som han
upplyfte, och från en grop under densamma framtog han ett par frukter,
hvarpå han lade tillbaka stenen och noga täckte öfver den igen.
Frukterna befunnos vara färska kolanötter, som i detta kyliga och torra
förvaringsrum påstodos hålla sig friska flera månader. Han delade dem
i små bitar, åt själf upp ett par, gaf två till mig och delade ut resten
bland öfriga närvarande. Denna sedvänja, att bjuda en gäst att med
sig dela och uppäta en kolanöt, är mycket vanlig inom norra delen af
Kamerun och påminner om bruket hos slaverna att bjuda bröd och
salt. Genom att erbjuda kolanöten visar värden, att hans gäst är
välkommen, och sedan de gemensamt uppätit nöten, anses mellan dem
råda ett vänskapsband, som ej gärna kan brytas, så länge främlingen
vistas i hans hus. Denna ceremoni anses ega ännu större betydelse
och vikt, om den sker under de i taket hängande ekaléprydnader och
fetischer, som finnas i en del hus. Kolanötterna hafva en ytterst bitter,
kärf och sammandragande smak, som gör dem nästan onjutbara för
européer. Däremot äro de mycket omtyckta af de svarta, hvilka man
ofta ser gå och äta på dessa eller andra lika bittra frukter. För att
bevisa höfdingen mina vänliga tänkesätt satte jag i mig bägge de af
honom erhållna kolastyckena, långsamt tuggande och sväljande dem
med en min, som om det varit stora läckerheter, ehuru de i själfva
verket tycktes växa i munnen på mig, och det endast var med möda
jag fick ned dem. Höfdingen och hans folk, som noga betraktade
mig hela tiden, gåfvo högljudt sitt bifall till känna, under det mina
män, som nogsamt kände till min afsky för den vedervärdiga frukten,
stodo och gapade på mig med vidöppna munnar, som om jag utfört
ett stort trollstycke. Det var mig nästan svårare att hålla mig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
