Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemna materielet till deras kannibaliska måltider, blifvit allt för
dyrbara att tjena som födoämne. Då handeln med palmolja började,
togos landets alla öfverfiödiga arbetskrafter i anspråk för tillverkningen
af denna värdefulla handelsvara, och med den praktiska blick, som
är negern medfödd, insåg han genast, att slafven som tillverkare af
palmolja skulle blifva honom till ojämförligt större nytta än som
slaktdjur. Priset å en slaf hade mångdubblats, och egennyttan förbjöd
hans herre att för några goda måltiders skull göra sig af med sin
värdefullaste egendom. Kannibalismen har upphört så godt som af
sig själf, och det är palmoljehandeln som har förtjensten däraf. Af
den nu uppväxande generationen i Ngolo är det troligen icke en på
hundra som någonsin smakat menniskokött. Detta dyrbara födoämne
förekommer numera endast vid större ekaléfester, i hvilka endast byns
förnämsta och rikaste män deltaga.
I början af året hade Kalla varit i Ikoj, hvarest just då pågick
en stor ekaléfest med anledning däraf, att en af byns äldste upptogs i
en af de högsta graderna. I likhet med de flesta af våra europeiske
ordnar har ekalén flera grader, och intagandet i en af dessa medför
alltid en viss utgift, som för de högre graderna är så ansenlig, att
endast de rikaste kunna gå i land därmed. En medlem af en hög grad
har också alltid stort anseende i byn. Ehuru af för låg grad för att få
deltaga i själfva festen, fick Kalla dock såsom varande medlem af
orden tillträde till ekalé-huset, hvarest förberedelserna till festen
på-gingo. I en stor järngryta, som ännu ej var satt på elden, fick han
se ett ben och en arm af en menniska, och det upplystes, att de
tillhört en på morgonen dödad ung slaf, som köpts från Batanga.
Tre månader före min nuvarande resa begaf sig en Ikassaman,
åtföljd af tvenne slafvar, till öfre Ngolo för att köpa olja. Anländ till
Kuma tog folket därstädes hans slafvar och betalade med dem
skulder, som Kuma hade till en Batanga- och en Ngoloby. Genom
förmedling af herr Linneil, dåvarande föreståndaren för Ndian faktori,
återfick Ikassakarlen den Blaf, som Kuma gifvit till Ngolobyn, men
den andra kunde han. ej återfå, emedan Batanga ätit upp honom vid
en ekaléfest. Kuma måste därför lemna en annan slaf i stället för
den uppätne.
I enlighet med mitt förut omnämnda beslut lemnade jag Massaka
den 8 april och återvände till Kuma. Komna ett stycke på väg hörde
vi i en dal framför oss några elefanter trumpeta och fnysa, som om
de blifvit skrämda eller uppretade. Mitt folk stannade genast och
tordes ej fortsätta med mindre än att jag gick förut. Tagande ett
magasinsgevär från en af bärarna gick jag ned för att se hvad som
stod på och fann, att elefanterna, minst tre till antalet, nyss passerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
