- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
141

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

plötsligt befunno oss p& gatan i Betikka efter en marsch på icke fullt
1,5 km. Under det vi passerade genom byn, räknade jag 43 hus
vid gatan. En knapp km. längre fram låg Itoki-ma-Benge, som jag
besökt under min första resa till Ngolo. Vi uppehöllo oss ej heller
här, utan tågade genom byn och uppför höjderna till Tokko. Den
gamle höfdingen därstädes mötte mig långt ned på gatan förklarande
att förra gången jag kom dit hade han gömt sig, men att han nu i
stiillet kom emot mig för att visa, att han ej längre vore rädd för mig,
utan var min vän, som var glad att återse mig. Kela befolkningen
var förtjust öfver vår ankomst och uttryckte flera gånger sin fröjd
öfver att »far» kommit. Det var första gången jag erhöll denna hedrande
benämning, hvilken jag sedermera ofta hört upprepas i denna del af
landet, särskildt i Jumbo och Ikoj. Då höfdingen hörde, att jag ej
ämnade stanna där, rände han i hast efter en höna och gaf mig den,
hvarför han fick tobak i återskänk.

Vi fortsatte härifrån åt K73°0, öfvergingo en bäck, Mefassi,
rinnande åt N20°O, och nådde efter en km:s marsch byn Bokuva. Vi
hade just passerat den af 30 hus bestående byn, då höfdingen och
flere andra kommo springande efter oss, ursinnigt grälande på Kalla för
det vi ej stannat och helsat på någon i byn. Höfdingen önskade skänka
mig något och ville därför att vi skulle återvända till byn. Som jag
emellertid visste »hvarest skon klämde», så gaf jag honom något tobak,
som genast lugnade honom, hvarpå vi fortsatte till den en half km.
därifrån liggande Boa Moki, som var lika stor som Bokuva. Från
Boa Moki gick vägen starkt uppåt i riktning åt N84°0 till det 2 km.
aflägsna Ikoj. Den betydligaste bäck vi passerade bette Moeliva och
rann åt N50°O.

I Ikoj uppehöllo vi oss en qvarts timme, tills ny vägvisare hann
anskaffas. Så snart denne, som var en ung pojke på omkring 14 år,
blifvit fårdig, gingo vi vidare och styrde kosan åt N72°0. Vi
genomtågade nu en föga kuperad trakt, öfverskredo mer än ett halft dussin
större och mindre bäckar, alla med nordligt lopp, och anlände efter
4,5 km:s marsch till Likume-na-Ngolo. Byn, som bestod af omkr. 70
hus, dref en betydande kommissionshandel på Batanga och förde sin
olja på en öster om Bioko ledande väg ned till Boangolo. Då vi
lemnat byn, lyckades jag locka ur den ungdomlige vägvisaren, att vi
befunno oss i närheten af Batanga. På en km:s afstånd från byn tog
en tydligen mycket begagnad väg af till venster, och vägvisaren
upplyste, att den förde till Batangabyn Jekoe. Litet längre fram kommo
vi till planteringar tillhörande nämnda by, hvadan denna ej kunde
vara långt aflägsen. Jag beslöt att följande dag söka nå densamma,
emedan jag hoppades att därifrån kunna få vägvisare till byar längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free