Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som linfrö och beredas till gröt på samma Bätt som ’bajra’. Af b&da
dessa, likasom ock af majs, brygges öl. Afkastningen är 4—6 mond
pä en bigha, och priset i goda år 2 mond på rupien.
Ett par Panicum-arter, gundli’ (Panicum frumentaceum) och ’iri’
(P. millaceum), odlas ock mycket på samma slags jord som de
föregående och beredas till föda på samma sätt som dessa. Juni är
sånings- och september skördetiden för båda; afkastningen är 5—7 mond
på bighan, och priset något öfver 1 mond på rupien.
Flera slags ärtväxter odlas ock allmänt, såsom Pisum arvum,
Er-vum Lens, Cajanus indicus, Dolichos biflora, Dolichos ensiformis. Af
frukten kokas carry (på santali: utu), som ätes till riset eller någon af
de ofvan nämnda sädesarterna.
Hvete odlas här och där, likaså sockerrör, men ej i större
utsträckning. Tobak trifves godt, men odlas blott till husbehof; indigo,
lin och bomull växa äfven. Ett och annat indigofaktori finnes, och
befolkningen i dess närhet drifves genom ett visst tryck af den
europeiske egarpn att odla indigo; eljest ligger risodling mest i befolkningens
eget intresse, och genom folkökningen tvingas santalerna att för
risodling upptaga äfven högländta marker, som de för 15—20 år sedan
aldrig skulle hafva tänkt på såsom risfalt, och där skörden i medeltal
blott en gång på 5—6 år kan kallas gifvande. Santallandet är ej i
stånd att föda sin nuvarande «befolkning, äfven om den bättre än som
nu är fallet, brukade landets resurser. En stor del af landet består af
steniga sandåsar, och det fordras verkligen en tropisk regntids »fetma»
för att därur kunna frambringa någon vegetation. 1 gamla dagar
voro dessa åsar betäckta af skog; men santalerna hafva i sin
lättsinniga obetänksam het sköflat skogen i de distrikt, där den ej tillhör
regeringen och därför står under god bevakning.
Salträdet (Vatica robusta) är landets allmännaste träd och
hufvud-beståndsdelen af dess skogar; däraf förfärdigar santalen sina träredskap,
och dess blomning (i mars) firas med en fest, blomsterfesten.
Mawa-trädet (Bassia longifolia), som rätt allmänt växer i parklika
lundar, är i hårda tider ofta en god hjälp för de fattiga, som äta såväl
dess skinnaktiga, söta blomkrona, då den affaller, som senare dess frukt.
Af öfriga, i landet förekommande trädslag vilja vi nämna följande,
som förekomma dels enstaka, dels i större eller mindre grupper, men
ej skogbildande: Teak-trädet (Tectona grandis), bekant och värderadt
för sin hårda ved, som ej angripes af insekter (en skog däraf har jag
sett i vårt distrikt), Terminalia tomentosa, Diospyros melanoxylon,
Butea superba, Tamarindus indica, Purtranjiva Roxburghi, Nauclea
cadamba, Bombax malabaricum, Borassus flabelliformis, Semecarpus
anacardium, Eugenia jambolana, Aegle marmelos, samt följande Ficus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
