Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heier. Däremot finnes i den här framlagda, nr de senaete
länkningarna framgående kronologien intet, som hindrar, att Columbus skulle
fåti första impulsen till sin stora plan från Toscanelli. Tvärtom finnas
flere viktiga sannolikhetsskäl, som tala för att s& varit förhållandet.
S&som vi sett, är det i hög grad antagligt, att Toscanelli vid
portugisiska hofvet, redan före Columbi uppträdande därstädes, väckt
förslag om att söka pkryddländerna» i östra Asien genom att segla
vester ut. Det förefaller ganska naturligt, att Toscanelli, den
matematiskt och kosmografiskt skolade mannen, som lefde i Italien och
där stod i liflig beröring med tidens förnämste resenärer och
karttecknare, kommit på en dylik tanke, väsentligen grundad på
teoretiska skäl om jordens klotform. Vida egendomligare skulle det varit,
om en ung sjöfarande som Columbus, hvilken ett par år tidigare i
offentliga handlingar nämnee såsom ullväfvare från Genua (slanerio
de Janua» 14721), skulle — låt vara, att han under sina sjöfarder
vunnit praktisk erfarenhet och genom studiet af Pierre d’Aillys
»Imago mundis m. fl. verk inbemtat en del illa smälta teoretiska
kunskaper — af sig själf ungefär samtidigt med Toscanelli kommit på
enahanda tanke. Absolut omöjligt är ju detta icke. Men ligger det
ej vida närmare till hands att antaga, att Columbus, som genom sitt
giftermål med en adelsdam af upptäckaresläkt erhållit åtskilliga
förbindelser i Lissabon, på ett eller annat sätt fått nys om Toscanellis
plan och sedan vändt sig till honom själf för att få närmare
kännedom därom? Slagen af det nya och märkliga i Toscanellis plan,
har Columbus sedan gjort dess förverkligande till sitt lifs uppgift och
ledande idé.
Att åter Columbus vid framställningen af planen till sin
ocean-fard i Portugal, liksom sedermera i Spanien, ej åberopade sig på
Toscanellis auktoritet utan på helt andra vittnesbörd, såsom bibliska
utsagor, medeltida kyrkofader och klassiska författare, det var i
enlighet med tidens anda — och Columbi eget intresse. Toscanellis
plan har utan tvifvel i Portugal betraktats såsom en statshemlighet,
och sedan Columbus på omvägar skaffat sig kännedom om denna,
skulle han ådragit sig onåd, om ej strängt straff, därest han förrådt
sig ega kunskap därom. Nyare författare2 ha också satt hans hastiga
försvinnande från Portugal, hvilket mycket liknade en flykt, liksom
äfven konung Johan II:s sedermera för Columbus utfärdade lejdebref,
om han ville vända tillbaka till Portugal, i samband med obehag, i
hvilka Columbus råkat till följd af upptäckten, att han kände
Toscanellis plan. * *
1 Jfr HABRI8SE, ChristopheColotnbe, origine etc., II, Append. A. XIV.
* Ruqb, Christopher Columbus, Dresden 1893, 8. 69.
Ymer 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
