- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
194

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vare sig härmed huru som helst, visst är, att Toscanellis karta
pä utförandet af Columbi företag öfvat ett stort, man kan rent af
saga, vägledande inflytande. Det är stor skada, att detta för
upptäcktsfärdernas historia viktiga dokument, som ännu i medlet af 1500 talet
befann sig i Las Casas’ händer, numera ej finnes i behåll.
Emellertid har man dels pä grund af beskrifningen af kartan i Toscanellis
bref till Martinez, dels ock pä grund af den ännu i N urnberg
bevarade Martin BehaimB glob, som förfärdigades 1492 och af åtskilliga
tecken att döma1 stätt i frändskap med Toscanellis karta, i våra
dagar åstadkommit en rekonstruktion af densamma,2 som ratt väl
torde återgifva dess hufvuddrag. På nämnda karta, som naturligen
bortsåg från det ännu okända Amerika och sålunda sammanslog
Atlantiska och Stilla hafven till ett enda världshaf, fans för första gången
oceanens gräns i öster och väster på samma kartbild angifven.
Där återfunnos t. ex. såsom delar af India — den tiden ett allmänt
8ammanfattning8namn för hela östra Asien — landet Chatai (= Kina),
halfön Aurea Chersonesus (= Malacka), den stora ön Zipangu (=
Japan) samt Sundaöarnas arkipelag med Java maiort Java minor,
m. fl. Dessutom voro i hafvet mellan Europa och Asien tämligen
godtyckligt placerade en del sagoöar, om hvilka af gammalt berättelser
voro gängse bland sjöfarande, såsom ön Antilia rakt vester ut från
Kanarieöarna, St. Brandans ö, m. fl.

Vi kunna förstå, att en dylik kartbild, där öar på bestämda
ställen voro utsatta såsom anhaltsstationer på resan mellan Europa
och Asien och där afstånden mellan de båda kontinenterna genom den
använda projektionen af en praktisk sjöman lätt kunde mätas, skulle
vara egnad att väsentligen stärka Columbus i tron på det stora
vågstyckets utförbarhet. Okritisk som hela sin samtid, litade nämligen
Columbus lika visst på Toscanellis karta som våra dagars skeppare tro
på sjökarteverkets sjökort. Vi veta, att denna karta följde honom
på färden öfver oceanen och att han väsentligen efter densamma
bestämde sin kurs. Hvarje nyfunnen ö sökte han alltid identifiera med
någon af de på Toscanellis karta tämligen på måfå utmärkta
landsdelarna. Så oroade sig Columbus på första resan öfver att ej under
vägen ha påträffat sagoön Antilia men tröstade sig med, att han måtte
ha seglat förbi henne, hvarvid han och hons underbefälhafvare Martin
Pinzon tvistade, om detta skett på norra eller södra sidan. Så antog
Columbus, att Haiti var Zipangu och Cuba den utskjutande östligaste

* Vivtkn DB S:T MARTIN: Histoire de géographie, Paris 1878, 316, framhåller
bl. a., att Behaims glob — alldeles såsom Columbus beräknade — angifver afståndet
mellan Kanarieöarna och de östliga ögrupperna utanför Asien till 90°.

* Oscar Peschel i tAusland* *1867.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free