Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P& den graf vård, som till Columbus’ åra år upprest i Sevilla, hvarest
ban dock ej år begrafven, låses: »Åt Castilien och Leon en ny verld
skänkte Colon». Det är en stolt inskrift. Visserligen gällde Columbus
upptäckt närmast Spanien, men den har kommit hela världen till
godo, och därför är det ock som hela den bildade våriden i dagarna
firat bans minne.
Ordföranden tillk&nnagaf därefter, att sällskapet velat högtidlig
hålla detta minne, äfven genom utgifvandet af en särskild
festskrift. Denna, som bar titeln: »Bidrag till Nordens äldsta kartografi,
vid fyrahundraårsfesten till minne af nya världens upptäckt, utgifha al
Svenska sällskapet för antropologi och geografi», innehöll i atlasformat
fotografiska reproduktioner af nio gamla kartor efter mestadels
nyupptäckta original i Florens, London, Milano och Paris. I ett förord, för
fattadt af frih. A. E. Nordenskiöld, framhölls den äldre nordiska
kartografiens betydelse för de atlantiska upptäckternas historia.
Det första af de ett hundra numrerade exemplar, hvari denna
festskrift blifvit utgifven, behagade H. M. Konungen mottaga såsom gåfva
af sällskapet.
Härefter höll sällskapets sekreterare, bibliotekarien E. W. Dahlgren
ett föredrag öfver ämnet: Om Columbus såsom geograf.
Då föremålet för dagens fest vore alltför omfattande för att kunna
göras till föremål för öfversiktlig, än mindre för en uttömmande
behandling, hade föredraganden valt att tala om Columbus såsom geograf, d. v. s.
söka dels lemna en redogörelse för den geografiska uppfattning, på hvilken
h^n byggt sin stora plan att söka land på andra sidan Oceanen, dels
påvisa, huru Columbus i sina föregående åsikter sökte inpassa de nya
upptäckterna, dels slutligen genom jämförande med nu kända förhållanden
ådagalägga, huru dessa åsikter förhålla sig till verkligheten.
Menniskans äldsta uppfattning af jordens form, nämligen att den
vore en plan skifva, hade icke tillåtit någon tanke på oceanfärder vesterut
Men den redan under forntiden uppställda hypotesen att jorden vore
ett klot hade, sedan den under den äldre medeltiden råkat i glömska
eller ansetts vara kättersk, åter vunnit anhängare såväl bland de
vetenskapligt bildade som bland kyrkans män. På bevisandet af jordens
klotform, den främsta förutsättningen för utförbarheten af Columbus’
plan, beböfde han antagligen icke spilla sin kraft gent emot några
fördomar. Däremot hade han, i likhet med sin samtid, en mycket oriktig
mening om jordens storlek. Denna skattades alltför lågt, och då således
vägen öfver hafvet troddes vara jämförelsevis kort, bar den nämnda
villfarelsen varit bland de grunder, som anförts för att en ocean fård vore
möjlig.
Tal. redogjorde vidare för den uppfattning af världskartan, som var
rådande på Columbus’ tid och som af honom omfattades, såsom af hans
ord och hans handlingar intygas. I sammanhang härmed påpekades, att
äfven om Columbus, såsom några påstått, fått kännedom om de gamla
skandinavernas vinlandsfärder, detta icke kunde haft något inflytande på
bans plan, ty Vinland var enligt den tidens uppfattning en ö i närheten
af Grönland, och Columbus styrde ju såsom bekant mot vester på långt
sydligare breddgrad, och bvad ban sökte var Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
