Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon ny för geografiska upptäckter utrustad expedition sökte n& dessa
trakter. John Ross (1818) var den förste efter Baffin som framträngde
genom Melville Bay till Smith Sound. Sedan dess hafva talrika fartyg,
såväl hvalfångare som vetenskapliga expeditioner, plöjt dessa farvatten,
och numera förflyter sällan någon sommar, utan att flere hvalfångare
därstädes idka fångst. Det anses icke vara förenadt med några stora
svårigheter att nå mynningen af Smith Sound.
Den förste som inträngde i sundet, och den som tillika gifvit namn
åt landet på dess vestra sida — Ellesmere Land — är Inglefield. Det
var som bekant till Ellesmere Land Björling begaf sig i båt från Cårey-ön.
Inglefields resa är en af de märkligaste, som företagits i dessa trakter.
Under en sommarseglats 1852 på några månader framträngde han
norrut genom Smith Sound till 78°28’ N. lat., längre än någon förr
varit. Därpå gick han söderut till Jones Sound, i hvilket han
inträngde så långt, att han kunde iakttaga, att kusten i vester böjde sig
norrut. Vid hans besök låg det packis längs kusten från Kap Viktoria
ända till Clarence Head, men i Jones Sound, dit ännu ej något annat
fartyg än Inglefields har framträngt, synes det hafva varit jämförelsevis
isfritt. På Ellesmere Land funnos talrika glacierer. Samma sommar
framträngde Inglefield genom Lancaster Sound till Beechy-ön för att
lemna förråd åt de där öfvervintrande engelska expeditionerna. På
hösten var han åter i England.
Egentliga målet med Inglefields expedition var att efterforeka
Franklin. I samma syfte utrustades följande år af amerikanaren
Grinnell en expedition, hvilken under befäl af Kane 1853 afgick till
Smith Sound. Kane öfvervintrade i Rensselaer Bay på Östra sidan af
sundet. En af expeditionens medlemmar, d:r Hayes, företog en slädfärd
till Dobbin Bay på vestra sidan sundet. Vidare företogs en fard norrut
längs kusten till en väldig i Smith Sound utmynnande glacier, hvilken
benämndes Humboldt-glacieren. Efter att hafva tillbragt två vintrar
i Rensselaer Harbour, tvangs Kane att Öfvergifva sitt i isen fängslade
fartyg och med båtar begifva sig söderut. Han hade då blott 36
dagars proviant. Likväl nåddes efter många äfventyr de danska
kolonierna (1855). Kane sammanträffade ofta med eskimåer, och de voro
honom i flere fall till stor nytta.
Fem år senare (1860) företog Hayes, som varit läkare på Kanes
expedition, en forskningsfärd till samma trakter. Hayes öfvervintrade vid,
Kap Alexander, något sydligare än Kane. Han framträngde med
slädar ännu längre norrut än Kane, sedan han föret med stora
ansträngningar gått på isen tvärs öfver sundet. Vid Gould Bay på dess
vestra sida träffades lemningar efter eskimåläger. Hayes berättar, att en
tradition fanns bland eskimåerna, att förbindelse fordom existerat mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
