Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myckenhet andra saker, att särskildt nämna 31 stora kaggar med
fisktran till ett värde af sex dollars per styck och en hel mängd
tunnor med ätbar frakt och bär. Dessa läggas i små kanoter, kanoterna
dragas in i husen och fyllas med bär och fisktran. För att blanda
detta väl tillsammans mäste ett par indianer klifva barfota npp i
kanoterna och bearbeta bären och tranen med fotterna. Det var
verkligen lustigt att se, att då den ene af dem skulle klifva upp i
kanoten, tog han ett litet trästycke och skrapade bort åtskilligt af
smutsen från sina fotter—renligheten är f. ö. just icke någon allmänt
iakttagen dygd hos indianerna. Därpå utdelades matvarorna i portioner
till en hvar, som infunnit sig, och alla de gamla och orkeslösa, som
icke voro i stånd att deltaga i festligheterna, fingo sin andel i likhet
med alla de andra. Några af de tillstädeskomna höfdingarna fingo
hela tunnor fulla med socker, andra åter lårar fyllda med
skepps-skorpor eller cakes.
Det lif och det oväsen, som nu herekade, är omöjligt att
be-skrifva. Hvar och en syntes göra sitt bästa att skrika och skräna
så mycket hans lungor förmådde. Det var fyra man, som af
höfdin-gen hade utkorats till att utdela provianten. Då detta väl var gjordt,
infördes tre kor, som dödades och ögonblickligen skuros i stycken och
fördelades. Till och med huden skars sönder i smala remsor, som
mestadels utdelades bland höfdingarne för främmande indianstammar.
All mat framsattes för höfdingarne i träskålar, fint utskurna och
försedda med djurbilder, som symboliserade husets olika
Sissauch-historier.
Då nu en hvar spisat så mycket, som han med bästa flit
förmådde, bars hvad som fanns kvar af maten af Bella Colla-indianer
till de hyddor, där de främmande höfdingarna tagit in. Det anses
som en stor förnärmelse, om en främmande person, som är inbjuden,
äter upp all den mat, som sättes fram för honom. Detta tåles ej
heller af någon, och man hämnas på många vis.
När nu alla öfverlefvorna af gästabudet blifvit bortburna till de
olika hyddorna, upptages dansen och sången å nyo af de
tillstädes-varande Kossiut-dansarne.
Sedan nu dansen fortgått under en viss tid, vidtog festens
huf-vudsakliga del. Höfdingen Klallamen reste sig och höll ett långt tal,
hvari han tackade de närvarande, för det de haft den vänligheten att
hörsamma hans inbjudning, och på samma gång förklarade han, att det
var honom omöjligt att göra annat än att följa anden Naualoks vink
och fira denna Sissauch-fest. Han hoppades att, när han en gång dog,
få upplefva den sällheten att komma till Alkondams hus och där
sammanträffa med många af de heliga andarne såsom Sek-sek-ka-lei och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
