Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många andra i Sissauch-dansen namngifna andar. Han boppades
också, att vederbörligen ha uppfyllt Sissauch-dansens många noggrant
reglerade bestämmelser. Vidare förmanade han de unga att lägga
väl på sinnet, att de ej i något hänseende, hvilket det vara månde,
måtte förbryta sig mot den vedertagna ordningen för Sissauch-dansen.
Därpå vände han sig med några ord till de unga indianer, som ännu
voro obekanta med Sissauch-dansen eller anden Naualok. Han
förmanade dem att gifva noga akt på att icke försynda sig mot
Naualok, ty annars hade de endast vidriga öden och döden att vänta.
På detta sätt injaga de i Sissauch-dansen invigde skräck i de
andra indianerna. Det är därför ej heller underligt, att när dessa
senare få höra ljudet af flöjterna, springa de ögonblickligen och gömma
sig af fruktan för att Naualok eljest skall komma öfver dem. När
exempelvis Sissauch-dansen dansas i ett hus, gå de, som icke förstå
sig på dansen, långa omvägar för att icke komma Sissauch-huset för
nära. (Dessa >olärda» indianer kallas af de dansande 01 klimstall).
Slutligen uppräknade höfdingen Klallamen allt det han förr i
tiden gifvit och hur mycket han tänkt att gifva, och han förglömde
därvid naturligtvis ej att skryta duktigt med sig själf. Detta, att vara
fallna för skryt, är dess värre ett fel, som är en arfsynd hos
indianerna.
Sedan han hade hållit detta tal, satte han sig åter ned, och hans
fyra män begynte nu att dela ut en väldig massa yllefiltar (blankets),
som legat uppstaplade i ett hörn af rummet. Namnet på mottagaren
uppropades af höfdingens fyra medhjälpare, hvarpå filten kastades till
honom.
När denna utdelning pågått en stund, vardt plötsligen en af
men-niskoätarne, som suttit på en undangömd plats i ett hörn, rasande.
Orsaken härtill var, att man hade druckit vatten och icke först bjudit
honom. Häröfver vardt han högeligen förgrymmad och sprang upp
som en vild tiger, som förföljer sitt byte. Han var klädd i en
björn-hudsmantel, men denna kastade han af sig, så att han var alldeles
naken. Han gjorde fyra hopp och stod så midt på golfvet. Här
skådade han kring sig med demoniska ögon och störtade så löst på en
ung gosse, som satt ett stycke därifrån vid en lår. Denne slungade
han till marken och bet ett stort stycke kött ur hans arm, så att
blodet rann i strömmar. De fyra indianer, som hålla uppsikt öfver
alla dylika farliga dansande, hade i ett nu samlat sig kring den
rasande kannibalen, som tycktes vara sinnad att anfalla alla som
fun-nos i huset. Den mannen, som förestod alla dansarne, — hans namn
är Anulikut-sai — föreslog, att man skulle hemta en läkare
(medicinman) för att ställa menniskoätaren till freds. Redan nu hade alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
