Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sä kan snögränsen till och med inom ett varmare område ligga lägre
än i ett närbeläget kallare, där nederbörden är mindre. Så är t. ex.
förhållandet vid Himalaja, på hvars varmare sydsida Bnögränsen
ligger 700 meter lägre än på den kallare norra och 1,000 meter lägre
än på det betydligt nordligare belägna, men torrare Karakorum. År
nederbördsmängden mycket obetydlig, så kommer snögränsen
naturligtvis att ligga relativt högt, ty då fordras ju obetydlig sommarvärme
för att smälta den nedfallna snön.
Det område. Bom är beläget mellan skogsgränsen och snögränsen,
upptages af alpfloran, hvars representanter äfven kunna förekomma på
blottade fläckar ofvanför snögränsen. Men denna alpina region kan
till stor del undanträngas eller nästan försvinna, om snögränsen på
grund af ökad nederbörd kommer att ligga i närheten af skogsgränsen.
Det är vidare tydligt, att enstaka glacierer, som utgå från berg med
riklig nederbörd, skola kunna nedskjuta inom skogsområdet innan
afsmältningen vid deras nedre ände motsvaraB af tillflödet ofvanifrån.
Så är äfven fallet med Malaspina-glacieren på Alaska, men den
omständigheten, att denna glaciers moräner äro skogbevuxna, beror
därjämte på alldeles säregna förhållanden. Dessa skogbeklädda
moräner förekomma nämligen, enligt J. C. Russell, endast på de ställen,
där isen icke numera är stadd i rörelse, utan är hvad geologerna
kalla »döds. Här har det i isen inneslutna moränmaterialet i förening
med ytmoränema, efter hand som smältningen fortgått, samlat sig till
ett så mäktigt lager på isens yta, att det skyddar den underliggande
ismassan för ytterligare smältning. Och på dessa sålunda blottlagda
moräner har den omgifvande skogen vandrat in och trifves där lika
bra, som skogarne på Sibiriens och norra Canadas frusna mark,
hvilken endast i sin öfre del om sommaren upptinar.
Återgå vi till frågan om möjligheten af en skogsfloras förekomst
kring den skandinaviska landisens kant, så kunde man följaktligen
tänka sig en sådan, för den händelse, att isens stora utbredning i
första rummet stode i samband med ökad nederbördsmängd i de
trakter, från hvilka densamma tagit sitt ursprung, d. v. s. Skandinaviens
fjäll. Om somrame därtill varit fuktiga med ofta molnhöljd himmel,
så att afsmältningen varit obetydlig, skulle det väl kunna tänkas, att
isens kant nått skogsområdet, innan fullständig afsmältning inträdde.
Det hade sålunda ej behöft vara omöjligt, att en skogsflora omgaf
land-isens kant, såsom Drude menat, och de fossila arktiska växternas
förekomst i södra Sverige, Danmark, Mecklenburg etc. kunde ju tänkas
hafva berott därpå, att förändrade förhållanden inträdt, när isens kant
nått dessa mera nordliga breddgrader, ehuru det är svårt att fatta,
hvarifrån denna arktiska flora då skulle hafva kommit. Äfven andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
