Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
longen spränges af häftiga vindar. Emedan polarfararne icke behöfva
stanna för mörkers skull, utan kunna oafbrutet fortsätta sin färd,
minskas de för resan nödvändiga dygnens antal till ungefär hälften
mot hvad det eljest behöfde vara.
Det Btändiga solskenet gör luftseglarne nytta också därigenom
att det håller ballong- och lufttemperaturen synnerligen jämn, så att
ballongens bärkraft blir föga variabel. Den lägsta temperatur, som
under juli månad 1884 iakttogs vid Cap Thordsen å Spetsbergen,
utgjorde 0,8 gr., och den högsta var 11,6 gr. Den lägsta
medeltemperaturen för något dygn i juli var 2,2 gr. och den högsta var 8,2 gr. I
dessa trakter är således den dagliga temperaturvariationen vid nämnda
åretid mycket obetydlig och polarballongen kommer därför ej att af
starka temperaturväxlingar störas i sin rörelse. Vid en ballongfärd i
de tropiska trakterna, t. ex. i mellersta Afrika, skulle däremot
ballongen under dagens lopp vara utsatt för stark upphettning, men under
natten få sin temperatur ansenligt sänkt, hvilket skulle orsaka stora
förluster af gas och ballast.
En annan för polarbullongens färd viktig och fördelaktig
omständighet är, att terrängen i polartrakterna är glatt och fri från
vegetation. Släplinorna kunna därför löpa lätt och jämnt, så att ballongens
rörelse blir stadig, hvilket är särdeles gynnsamt för fotograferingen
samt för alla slags observationer, t. ex. med sextanter, anemometrar
och nivelleringsinstrument. När släplinorna slira fram genom
trädkronor o. d., är ballongen däremot utsatt för ryckningar, och dessa
kunna vara ganska menliga för arbetet ombord, så mycket mera som
variabla motstånd vid släplinorna äfven framkalla vertikalrörelser hos
ballongen, allt omständigheter, som jag var i tillfälle att observera
vid mitt ofvannämnda experiment med den styrbara ballongen.
En tredje viktig och gynnsam omständighet är, att farliga
elektriska urladdningar nästan aldrig förekomma i polartrakterna. Man hör
knappast någonsin talas om åska och blixt öfver denna del af jorden.
I ekvatorialtrakterna däremot äro elektriska urladdningar jämte
nederbörd mycket vanliga; och som en ballong med våta släplinor
naturligtvis bildar en utmärkt afledning för den atmosferiska
elektriciteten, så vore i dessa trakter faran för att den skulle träffas af blixten
ganska öfverhängande. I polartrakterna är ingen sådan olycka att
befara.
Icke mindre viktigt är det, att nederbörden i de arktiska
trakterna är mycket obetydlig. Någon har anmärkt, att en sådan resa
som denna skulle kunna alldeles omintetgöras genom ett enda snöfall,
som belastade ballongen med t. ex. 30 kilogram snö pr kvadratmeter,
och att af denna orsak en ballongfärd i polartrakterna har föga utsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
