Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köttet. Resten medfördes till kamraterna, hvilka så glupskt åto däraf,
att en del blefvo sjuka. Dagen därpå uppnåddes iand, hvarest man
qvarlåg en tid för att återhemta sig. Det var härifrån det första
åter-tågspartiet afsändes, bestående af nyssnämnde fyra män. Order följde
från Wellman, att Heyerdahl skulle stanna hos öien på Danskön,
och att de öfriga, d. v. s. kapten Bottolfsen, Wästfalt, Winship och
Hovde skulle fortsätta till Norge med posten.
Afresan mot söder uppsköts i fem dagar, för att Heyerdahl och
Winship skulle få hvila ut. Då ingen utsikt var för handen att kunna
komma fram med fångstbåtarna, beslöts att våga färden med
aluminiumbåten »Kane», hvilken återtågspartiet haft med Big; den förseddes
med proviant för tre veckor.
Dagen för afresan upprann strålande klar. »Kanes stod
färdiglastad med segel och åror, kompass, sjökort, gevär, ammunition,
sof-säckar, tält o. s. v. Vi längtade alla att få lämna Waldenön. Kl. 4
begåfvo vi oss af efter intagen middag, helsade af de qvarstannande
med tre dynamitskott. Några af besättningen följde oss ett stycke
för att hjälpa oss igenom den svåraste packisen. Kurs sattes på
Nordkap, dit vi hade c:a 12 mil, och dit vi ankomtno kl. l,so. Vi ansågo
oss ha gjort en god marsch den dagen, men så hade också isförbål
landena varit tämligen gynnsamma. Vi hvilade åtta timmar och
fortsatte sedan långs kusten till Brandywine bay, hvilken vi trodde oss
kunna gå öfver samma dag; efter femton timmars marsch hade vi
dock endast kommit halfvägs öfver bukten och måste då slå läger.
Vädret blef nu ostadigt med snöbyar och nordvestvind. Vi hade
under dagens lopp sett en mängd spår af björnar, och en del af djuren
fingo vi också syn på. På qvällen kom en ända fram till tältet och
blef skjuten1.
Den 30 juni uppnådde vi Kap Hansteen. Isen hade blifvit allt
sämre af mildvädret; vi fingo gå i snöslask till knäna. Kaptenen led
af värk i knälederna, Hovde och jag af muskelkramp och håll. Vi
hade hoppats att här finna drifved till bränsle, så att vi kunde spara
på vår fotogen, men missräknade oss häruti. Vid företagen
fjäll-bestigning för att utforska isförhållandena i Hinlopen Strait tyckte vi
oss se de mörka molnmassor, som tyda på öppet vatten; men äfven
däruti misstogo vi oss.
Vi fortsatte vandringen till Lågön (Low Island). I den klara
luften föreföll den oss mycket närmare än den verkligen var, och vi
1 Bland isblocken under ett större isfjäll fann jag en mängd skelettdelar af
själar och renar, hopade under sådana förhållanden, att stället måste antagas hafva
utgjort eu isbjörns bostad. Autagligen hade en hona härstädes haft sitt tillhåll, då
hon födde sina ungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
