Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städer. — Befolkning. — Raser.
Dahome eger flera städer, af hvilka dock de flesta på senare tider
betydligt förfallit, isynnerhet de som äro belägna vid kusten. Whydah,
beläget på norra stranden af kustlagunen räknade fordom under
slaf-handelns blomstringsperiod 50,000 invånare, men 1892 på sin höjd
10,000. Hufvudstaden Abomes invånare anslogos före kriget 1892—93
till 50,000, men nu ligger staden öde och kommer ej att befolkas på
läDge. Kana, 20 km. öster om Abome, räknar liksom Agoni och
Allada hvardera 5,000 invånare. Allada, undangömd i de inre
skogarna, var fordom Dahomes hufvudstad och den kungliga dynastiens
vagga. Kotonu, vid sjön Denhams utlopp i hafvet, har blott 1,000,
Abome Kalari, konung Bedanzins födelseort, 2,000 och Godome 500
invånare. Således funnos inalles ungefär 78,500 invånare i de mera
betydande orterna. Om man anslår hela Dahomes befolkning till 250,000
invånare, är det därför antagligt att man kommer sanningen närmast.
Men man bör ihågkomma, att negrerna gärna lefva hopträngda i större
byar, där de äro säkrare att kunna försvara sig mot öfvervåld, och
man ser högst få mindre byar eller enstaka hushåll. Proportionen
mellan stad och land kan därför ej bli densamma som t. ex. i Europa.
Landet är glest bebygdt, en liten areal odlad jord är tillräcklig för
att föda ett stort antal stadsbor, och fisket i lagunen sysselsätter större
delen af befolkningen i städerna vid lagunen eller sjön.
Dahomeerna indela sig själfva i två raser, den förnämligaste eller
de egentliga dahomeerna kalla sig fons och bebo det inre af landet,
högslätten vid Abome och skogarne kring Allnda. Kustbefolkningen,
mycket uppblandad med fons, är en lemning af det forna
konungariket Jacquin, sedermera Savi, som eröfrades af dahomeerna på
1700-talet. Lemningar af den forna hufvudstaden Savi synas än i dag
några kilometer norr om Whydah. Dahomeernas grannar i öster,
Porto-No vos nagoler, kalla dem alla utan åtskillnad för djedj. Men i
verkligheten äro fons mera besläktade, hvad språk och seder beträffar,
med yoruba-Tasen och därigenom äfven med nagoterna. Däremot är
kustbefolkningen, de egentliga djedj, af mina-ras d. v. s. de ansluta sig,
hvad språk och seder beträffar, till de vesterut boende stammarne.
I Whydah talas en dialekt, som blott föga skiljer sig från erce-språket,
hvilket är rådande från Grand Popo upp till Voltafloden. I det inre talas
däremot ett språk, som, ehuru mycket bemängdt med ewe, dock
närmar sig yorubafolkens dinlekt och som är vidt skildt från ewe-språken.
Till utseendet skilja sig också fons från kustbefolkningen, i det att
de äro mörkare med skarpare drag samt äfven resligare och kraftigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
