- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
103

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

årstiden. I januari begynner skörden med de först sådda fälten; de
som blifvit sådda i september skördas först i maj eller april.
Majskornen krossas och males för hand på flata stenar, och af mjölet bakas
majskakor, hvilka äfven för europeer äro ganska smakliga. Den enda
olägenheten är att negrerna ej förstå sig på att medelst siktning
befria mjölet från kornens hårda omhölje, hvilket, ehuru krossadt, dock
gör mjölet groft och brödet svårsmält. Stenen, på hvilken majsen
krossas, är ett af de viktigaste husgeråden inom en negers hushåll.
Det låga landet, som består af idel fin jordmylla, utan ett spår till
sten, eger ej tillgång till dylika stenblock, som därför måste
transporteras flera dagsresor från det inre ner till kusten och följaktligen
blifva mycket dyra. En 40 cm. lång och 30 cm. bred sten kan
sålunda betinga ett pris af 36 kronor. På den flata sidan af stenen
strös en handfull säd, med en mindre sten krossas därpå först kornen,
hvarefter man med bägge händerna Bkjuter den mindre stenen fram
och tillbaka på den större, tills säden blifvit förvandlad till mjöl.
Hvarje hushåll tillverkar således själft det mjöl som behöfves.

Under tidens lopp bildar sig i,stenen en egendomlig rännlik
urholkning, som är karakteristisk för dessa primitiva sädesqvarnar. Då
urholkningen alltjämt ökas och fördjupas i midten, händer det till
slut att stenen ej längre kan användas till malningen. Den får då
göra tjenst som mortel, där säden först krossas af en tung trähammare,
hvars nedre ända är betydligt tjockare än den öfre. Den sålunda
krossade säden males sedan till mjöl på en annan flat sten.

Utom majsen odlas på högslätten yams och vid kusten manioc;
yams beredes på samma sätt som vår potatis. Manioc eller
arrow-root, af negrerna kallad gali, beredes däremot på olika sätt. Än ätes
den stekt eller kokt, än frambringas och renas det stärkelsehaltiga
ämnet, som då närmast liknar sago.

Af grönsaker förekommer tomaten, som växer vild; med förkärlek
odla negrerna en planta kallad okro (portugisiska chia.be). Dess frukt
liknar en liten gurka om högst 10 cm. längd. Det är en ganska
välsmakande krydda i soppor och anrättningar. Äfven odlas något
jordnötter (Arachis), som gifva en söt och angenäm olja men äfven
förtäras rostade, och dessutom flera slags peppar. Den mest omtyckta
är en mycket liten sort, kallad adibollo, hvars frukt blir högst 2 cm.
lång.

Landet frambringar nästan vildt en mängd bananer af en mycket
omtyckt sort; dessutom ett slags stora bananer kallade »plantans», som
egentligen blott tjena till att föda husdjuren. Vattenmeloner finnas i
riklig mängd, likaså ananas, som dock ej odlas utan växa förvildade.
Såsom särskildt för klimatet helsosam bör framhållas en frukt kallad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free