Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kraftig slnf var 1892 i Whydah 180 å 216 kronor, medan en ung
slaf-vinna kostade ungefär 144 å 180. Resultaten af polygamien blir således
en fullkomlig omdaning af familjen, som i stället bildar en stam för sig.
Och i sanning, hur kan det bli annorlunda, då i Dahome en förmögen
man lätteligen kan hafva 70, 80, ja 100 naturliga söner och dessutom
en mängd döttrar. Om man därtill lägger de slafvar, som uppfostras
under hans skydd, deras hustrur och barn, samt alla dem, som sluta
sig till honom eller stå i förbindelse till honom och i hans tjenst, så
må man ej undra på, att en familj i Dahome är något helt annat än
hvad vi förstå med detta namn.
Man tror gerna i Europa, att kvinnans samhällsställning inom de
vilda folkslagen i Afrika föga öfverstiger den af ett föraktadt lastdjur,
men så är dock ingalunda förhållandet här, utan man kan tvärtom i
vissa fall tycka, att hon har det bättre än i våra civiliserade länder.
Om man jämför den lägre klassens kvinnor i Dahome med kvinnornas
ställning hos den fattiga arbetande klassen i Europa, så är
otvifvel-nktigt deu afrikanska kvinnan ojämförligt bättre lottad. Kvinnan i
Dahome arbetar ej, utom i hvad som rör hennes enkla hushåll. Af
handarbeten kan hon inga; sy, väfva, spinna, binda not, slöjda
husgeråd, arbeta jorden, så, skörda, fiska, kort sagdt allt egentligt arbete
är männens lott. Kvinnorna sköta om huset, laga mat, bereda mjöl
och se efter barnen. Det enda arbete Bom i allmänhet är kvinnan
förbehållet är att sköta familjens kommersiella intressen. Medan man
nen med sina tjenare arbetar på fälten, beger sig hustrun, eller
hustrurna om de äro flera, med de kvinnliga medlemmarne af familjen
in till staden eller byn för att där försälja jordens produkter, majs,
olja, palmkärnor o. s. v. samt göra sina uppköp af torkad fisk och
importerade varor. Vid de regelbundet hållna marknaderna i
Daho-mes städer synas öfvervägande kvinnor, unga och gamla, hålla till på
torget, utbjudande sina varor. Männen komma blott sällan in för
uppköps skull, och då mest för att köpa bössor och krut.
Hos de förmögnare negrerna föra kvinnorna ett lättjefullt lif,
utom då de till tidsfördrif syssla med någon liten handel. Deras enda
sysselsättning är annars att i timtal sitta tillsammans under ändlöst
snattrande, rökande ur små porslinspipor.
Som moder hålles kvinnan i stor vördnad af sina barn. Och
detta är helt naturligt, ty barnen höra, enligt dahomeernas idéer,
mycket mera till modern än till fadern. Barnen ärfva ej fadern utan
modern; de följa moderns stånd och höra till moderns familj samt
ärfva inom hennes led. Också är det modern, som allena har vård
om barnen och deras uppfostran. Sonen lyder under moderns
för-mynderskap ända till 12 år, och dottern ända tills hon blir gift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
