- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
119

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Begrafningarne äro mera högtidliga. Den aflidne bevakas om
nätterna af särskildt därtill lejda kvinnor och trollkarlar, på det att
ej andra trollkarlar och onda andar måtte komma och röfva delar af
hans kropp, som sedan kunde tjena till beredandet af gifter och
trolldrycker. Släktingarne raka håret på hufvudet samt binda ett
halmstrå om halsen till tecken af sorg. Under hela tiden som kroppen är
ofvan jorden, begråtes han under tjut och jämmer af kvinnorna och
lejda gråterskor, och då tiden för begrafningen nalkas, samlas anhöriga
och vänner till ett stort kalas. Liket jordas inuti huset, utom då det
är kroppen af en mycket betydande man, hvilken då begrafves på en
särskildt därtill invigd plats. Ofvanpå grafven slaktas därpå en get
eller ett får, hvars blod bestänker grafven, hvarefter djuret förtäres af
de församlade. Festen slutar med dans, tam-tam och allmänt
dryckes-slag, och under hela tiden affyras skott med ända till mynningen
laddade flintlåsbössor. Dessa skottsalfvor vid begrafningarna anses såsom
så väsentliga, att man tryggt kan påstå, att största delen af det krut,
som af negrerna uppköpes af europeerna, går åt till firandet af
be-grafnings- och andra högtidligheter.

Fester firas äfven regelbundet vid slutet af regntiden samt vid
ny- och fullmåne; dessutom finnes en högtid, som är utmärkande för
Dahome och särskildt för kuststaden Whydah. Den kallas »den hvites
fest» och firas till åminnelse af de förste hvite männen, som
land-stego på Dahomes kust. Den eger rum i april månad; guvernören i
Whydah begifver sig då, åtföljd af höfdingarne, ned till stranden, där
han högtidligt mottager de i Whydah boende hvita, som genom en
af dem utvald talman frambringa sina lyckönskningar och offra diverse
skänker. Därpå återvänder man i procession till Whydah, och hela
natten bjuda faktorierna sina arbetare och klienter på dans och
undfägna dem med starka drycker. Guvernören eller chachan mottager i
sin ordning de hvita i sitt hus, och där redes ett gästabud, som blott
eger sin like i Uiadens sånger. Hela oxar stekas vid stora eldar,
kostbara viner drickas utan måtta, och festen fortfar ofta i flera
dagar, icke utan att betydligt grumla de inbjudna europeernas ideer
om den absoluta nykterhetens fördelar i detta klimat.

Dahomeerna utmärka sig framför de dem omgifvande
negerstam-marne genom sitt större ordningssinne och allvarligare sinnelag. Att
negern är opålitlig är ett stående axiom; men negern är ej opålitlig,
på grund af naturlig falskhet, utan fastmera till följd af sitt barnsliga
sinnelag. Intet intryck inverkar på negerns sinne under längre tid.
Det varma klimatet, som gifver honom föda utan möda, spm ej
tvingar honom att tänka på kläder och tak öfver hufvudet, gör honom
bekymmerslös och glad. En neger kan aldrig länge vara sorgbunden;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free