Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trupperna, som stodo närmare konungen, alla voro beväpnade med
flintlåsgevär. Från 1891 till 1892 gjorde konungen stora
ansträngningar för att utrusta sin här på ett mera tidsenligt sätt.
Bakladd-ningsgevär och t. o. m. kanoner anskaffades, men i trots af dessa
framsteg besegrades dahomeerna af fransmännens lebelgevär. Deras
motstånd var dock så kraftigt, att franska armén under fälttåget, som
räckte från november till den 10 december 1892, förlorade 50 % af
sina officerare. De öfverlefvande gåfvo alla det vitsordet, att de aldrig
förut i Afrika mött en så skicklig och så beslutsam motståndare.
Därom kan man vidare döma däraf, att den franska expeditionskåren
genast vid sitt framryckande öfver Dekames gräns norr om
Denham-sjön stötte på kraftigt motstånd. Konungen, som i afvaktan på
anfallet hade valt den strategiskt viktiga punkten Allada till
hufvud-kvarter, skyndade mot gränsen. Hela femton dagar kämpade
fransmännen hvarenda dag; vid Dogba i närheten af floden Uerne egde t.
o. m. två bataljer rum samma dag. Den korta sträckan från sjön
Denham till Kana tillryggalades ej på mindre tid än två veckor; och
vid ett tillfälle var hela franska armén nära att blifva upprifven af
amazonerna, men räddades af främlingslegionens krigsvana soldater. Man
kan godt säga, att motståndet upphörde först då inga försvarare mera
funnos till. Ty den dahomeiska armén kan ej beräknas ha utgjort
mera än högst 10,000 soldater, af hvilka 4,000 voro amazoner. Och
de franska rapporterna konstatera de gräsliga förluster de till anfall
med blanka vapen skridande amazonerna ledo i hvarje drabbniDg
genom lebelgevärens förödande verkan.
Religion. — Fetischdyrkan. — Heliga djur. — Offer.
Det är svårt att med namnet religion beteckna dahomeernas
orediga föreställningar om den öfversinnliga verlden. Ty dessa utgöra
egentligen blott en’ obestämd vidskeplig fruktan för allt hvad de anse
som öfvernaturligt. Och som öfvernaturliga gälla alla fenomen, som
de ej kunna förklara, såsom sjukdomar, regn, åska, vind, bafvet, lifvet,
döden. De dyrka således närmast naturkrafterna, som i deras
föreställning utgöras af andar, hvilka än äro goda än onda, allt efter som
menniskorna veta att vinna deras gunst. Dessa föreställningar om en
öfverallt befintlig andeverld föranleda offer till de andar, man vill
blidka, samt vissa trollkonster och trollmedel för att bryta deras makt.
Däraf kommer den välbekanta fetischdyrkan, ty med fetisch bör man
ej förstå afgud eller afgudabild utan egentligen amuletter, trollmedel,
trolleri och offer. Däraf kommer uttrycket att »göra fetisch», hvilket
begagnas vid religiösa offer och ceremonier. Ty i verkligheten är me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
