Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utmärkande för denna del af slafkusten och eärskildt för Dahome
är den dyrkan, som egnas vissa djur; denna vexlar dock efter ort
och ställe. I Whydah dyrkas den stora boa- eller rättare
python-ormen, hvilken är ofarlig för menniskorna och gör dem stora tjenster
genom att förtära råttor och andra ormar. Pythonormarne i Whydah
vördas som heliga djur och födas på allmän bekostnad af särskildt
därtill anställda fetischmän, som emottaga allmänhetens gåfvor.
Or-marne hållas i ett s. k. ormtempel i närheten af Whydah, men detta
»tempel» har intet annat än namnet gemensamt med hvad vi förstå
med tempel. Det är blott en liten af bambu och grenar uppförd
hydda, där ormarna kräla om hvarandra eller ligga orörliga,
sammanslingrade i knutar. Att döda en sådan orm skulle vara ett brott, som
straffades med döden. Men efter Whydahs intagande af fransmännen
och fetischmännens skingrande flydde äfven de hungrande ormarne
ur sitt tempel. Infödingarne fångade dem utan afseende på deras
heliga karakter och sålde dem för billigt pris till europeema. Men
att föra dem öfver vattnet för att få dem ombord på något fartyg,
detta var något, som ingen af dem vågade, af fruktan för kommande
olyckor.
I Abome Kalari vid sjön Denham var det heliga djuret en stor
gammal krokodil, som ansågs för odödlig; den blef dock skjuten 1893
af en fransk officer.
Fetischmännens besvärjelser anlitades äfven vid
domstolsförhandlingar. Då något brott blifvit begånget och den anklagade icke kunde
öfverbevisas, förelädes honom ofta att gå igenom fetischprofvet.
Fe-tischmanneu gaf honom då en med kräkmedel försatt och hastigt
verkande dryck, och om medicinen ej verkade, förklarades den
anklagade oskyldig. Resultatet berodde naturligtvis i de flesta fall på
feti8chmannen och de skänker, som han fått mottaga af den
anklagades vänner och anhöriga.
I trots af det andliga mörker, i hvilket Dahomes befolkning är
försjunken, ha vi sett att den bildat sig ett begrepp om något obekant
högre väsen. Men ej nog därmed, dahomeerna tro fullt och fast på
ett kommande lif. Att de föreställa sig detsamma såsom fullkomligt
likt lifvet på jorden, beror naturligtvis på deras föga upphöjda begrepp
om lycksalighet, men bevisar åtminstone att de ej anse sig olyckliga
och att de äro tämligen nöjda med sitt lif på jorden sådant det ter
sig för dem. De göra därför hvad de kunna för att få det kommande
lifvet att likna det närvarande, och däraf härleder sig bruket af
men-niskooffer, som förrättas vid konungars och framstående mäns
begraf-ning. De anse nämligen att en konung bör, på andra sidan grafven,
uppträda med ett följe af tjenare och slafvar, värdigt hans makt under
Inur. /«ss. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
