Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
somliga skall det datera sig från 800-talet e. Kr., enligt andra är det
ännu äldre. En uppgift är, att man infört det för att därigenom
hedra en omtyckt kejsarinna, som hade klumpfot, enligt en annan
skall en kejsare omkring 580 e. Kr. hafva befallt sin gemål att linda
fotterna så, alt de komme att likna nymånen. Antagandet, att seden
skulle hafva sin rot i männens svartsjuka, i ändamål att hindra
qvin-noma att för mycket löpa omkring, saknar grund. Det är öfver
huf-vud taget svårt att utleta orsaken till ett gammalt mod, allra helst
hos ett folk som kineserna. De veta numera ej själfva, hvarifrån
bruket egentligen härleder sig. Emellertid är det ett faktum, att
flickor med hopklämda fötter hafva lättare att blifva gifta. Kinesen
har så många hustrur han kan föda, och i regeln är den första hustrun
småfotad och blott de andra, som hafva så låg ställning, att de ej
ens få sätta sig i den första hustruns närvaro utan att vara af henne
uppmanade, kunna hafva normala fötter.
En serie mandarinknappar visar distinktionstecknen för
embets-männen, och en rik samling af småfigurer i lera framställer olika
folktyper och skådespelstyper m. m.
Vidare finnas köpmännens vågar, vikter, penningpungar,
räkne-bräden och lås m. m.
Användningen af räknebrädet är af det intresse, att ämnet kan
förtjena en något utförligare belysning. Räknebrädet användes både
af kineser och japaner för att utföra alla uträkningar enligt de fyra
enkla räknesätten. Det består af en aflång trälåda, på längden
af-delad i två rum af olika bredd, i hvilka tvärstafvar med därå
uppträdda kulor äro anbragta, så fördelade, att å hvarje staf komma två
kulor i det smalare och fem i det bredare rummet. Stafvarnes antal
i här föreliggande räknebräden är 11 (kulornas antal således 77), 13
eller 15, men större räknebräden med ända till 37 kulrader (259 kulor)
förekomma. Hvarje kula i det bredare rummet betecknar 1 enhet, i
det smalare 5 enheter. Vid begagnandet lägger man räknebrädet tvärs
för sig, med enhetskolumnen åt sig och skjuter de för talets
uppställning och vidare behandling erforderliga kulorna -intill skiljeväggen
mellan de båda afdelningarna, hvilket kallas att ilägga på
räknebrädet»; att draga tillbaka de lagda kulorna kallas att ikasta från
räknebrädet». Ett tal, t. ex. 159, betecknas sålunda genom att intill
skiljeväggen skjuta (»lägga») 1 kula ur enhetsafdelningen, 1 d:o närmast
till höger därom ur den smala (5-tals-)äfdelningen och å närmaste staf
till höger därom 1 ur 5-tals- och 4 ur enhetsfdelningen. Att redogöra
för de enkla reglerna för räknebrädets användning medgifver ej
utrymmet. Det är klart, att uträkningarna som vanligt måste göras i
hufvudet och att omflyttningen af kulorna blott tjenar till stöd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
