- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
203

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig bergarterna i dessa barrierer vidare gentemot de lägre trakterna i
vester genom sin bårdhet Största olikbeten i detta hänseende
förefinnes väl mellan området vester om Dufed (lösa »köliskiffrar») å ena
sidan, och Mullfjället (porfyr) samt åreskutan och Renfjället m. fl.
(gneiser och hornblendeskiffrar, s. k. »åreskiffrar») å den andra. Äfven
är det en tämligen påfallande kontrast i samma riktning mellan
bergarterna i den skifferplatå, som genomskäres af Offerdalen jemte
Landö-sjön, och de silnriska bergarterna vester därom. Mindre, men i stort
sedt dock ganska märkbart, framträder denna olikhet vid jämförelse
mellan Oviksfjällens kvartsit och de i regeln mera skiffriga, men dock
kvartsitiska och hårda bergarterna vesterut, eller vid jämförelse mellan
vemdalskvartsitens fjäll och den vestligare, hufvudsakligen af
sparag-miter och sparagmitskiffrar uppbygda fjällterrängen. Skillnaden må
emellertid vara mer eller mindre påfallande, den kan dock iakttagas
beträffande hela den af genombrottsdalar utmärkta sträckningen. I
detta hänseende öfverensstämma de här behandlade med det
öfver-vägande flertalet från andra länder beskrifna genom brottsdalar, och
liksom beträffande dessa, måste denna olikhet i bergarternas hårdhet
till-skrifvas en stor betydelse vid tydningen af dalarnas bildningshistoria.

Utan att ingå på en uttömmande diskussion af alla de faktorer,
som kunna vara att taga i betraktande vid tolkningen af dessa
genom-brottsdalars uppkomst, må dock här i största korthet pröfvas, hvilken
af de beträffande förut beskrifna sådana framställda teorierna, som bäst
låter tillämpa sig på de här ifrågavarande. Härvid torde det, med
hänsyn till de likartade förhållanden, under hvilka dessa
genombrotts-dalar i våra fjälltrakter uppträda, och till de många gemensamma drag
de visa, vara till en viss grad berättigadt att på dem alla söka finna
samma eller åtminstone i väsentliga punkter samma tydning.

Den möjligheten för genombrottsdalars uppkomst, som kunde
tänkas ligga uti sprickbildningar, på så sätt, att dessa öppnat väg för
vattnets aflopp genom ett berg eller en bergskedja, kan här alldeles
lemnas nr räkningen. Man finner lika litet här som i allmänhet vid
andra kända större genombrott någon antydan om remnor såsom
väsentlig faktor vid dessa dalars anläggning; redan dalarnas ofta
slingrande förlopp och, i föreliggande fall, deras i stort sedt
sinsemellan öfverensstämmande, med landets allmänna lutning
sammanfallande, riktning, som icke alls i geotektoniken för öfrigt ger sig
tillkänna genom några lika löpande dislokationslinier, utesluter denna
förklaringsgrund. Det enda fall, där någon dislokation efter en spricka
möjligen utaf geologiska skäl kunde misstänkas, är Klöfsjödalen, hvars
vestra dalvägg synes något sänkt i förhållande till den östra. Det är
dock anmärkningsvärdt, att just i detta fall vattendraget, i stället för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free