Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om de öfriga i denna uppsats afhandlade genombrottsdalarnas elfvar.1
Detta är emellertid icke sä orimligt, som det vid första påseende kan
förefalla. Dalgängarna med sina vattendrag äro nämligen i allmänhet utsatta
för eroderande krafter, som sträfva att fördjupa och bibehålla dem,
bergen däremot för nivellerende och förstörande agentier, hvaraf följer,
att de förra i regeln äro mera varaktiga drag i jordytans relief än de
senare. Sammalunda förhålla sig floddalarna till sjöbäckena; de
senare, äfven om de äro af stora dimensioner, kunna därför vara
yngre bildningar än t. o. m. jämförelsevis föga betydande elfdalar.
Enligt här framställda betraktelsesätt skulle sålunda, i korthet sagdt,
betingelserna för ifrågavarande genombrottadalar ligga däruti, att ett
stråk af jämförelsevis lätt eroderbara bergarter legat mellan fjällryggen
och de hårda kvartsiter, gneiser, porfyrer m. m., som i stort sedt
såsom en zon uppträda längs fjällområdets nuvarande östliga gräns.
De floder, som från fjällryggen ursprungligen runno öfver det af de
lösa bergarterna upptagna stråket, bibehöllo allt framgent samma lopp
öfver de hårda bergarterna och bildade därunder genombrott i dessa,
samtidigt som denudationen inom de lösa bergarterna utbildade den
insänkning, hvarigenom det af hårdare bergarter uppbyggda stråket i
öster, där de denuderande krafterna endast i mindre grad kunde göra
sig gällande, småningom i topografien framträdde såsom en
höjdsträckning. Förloppet vid och resultatet af denna process kan
åskådliggöras genom omstående skematiska plan- och profil teckningar.
Förekomsten af sjöar i flertalet bland de här behandlade
genombrotten förklaras icke genom någon af de hypoteser, om hvilka här
varit fråga. Denna företeelse har emellertid helt säkert intet med
genombrottens egentliga bildningsprocess att skaffa, utan är ett
bifenomen, såsom framgår bland annat däraf, att äfven i sådana
bergpass, som icke äro verkliga genombrott, t ex. det sid. 200 beskrifna
vid Hundshögen, sjöar gerna förekomma på liknande sätt. I hvilka
fall dessa sjöar äro verkliga klippbäcken, i hvilka fall åter blott
uppdämda af moränmaterial, kan näppeligen afgöras utan noggrann
undersökning med afseende på djupförhållanden och omgifningens geologi.
Några, såsom Landösjön, Åresjön och möjligen Dykerstjärn vid Glöte,
synas med någon sannolikhet böra tolkas såsom klippbäcken, andra
såsom Dalsjön vid Drommen, vid hvare nedre ände väldiga
moränvallar ligga, såsom uppdämda. I förra fallet torde den glacieris, som
frampressats i genombrottsdalarna, hafva kunnat utgräfva sjöbäckena.
Såväl i Åredalens som Landödalens botten utgöres också berggrunden
1 En liknande tydning af Skäraånsdalen (Skäralid) i Skåne, som genombryter
Söderåsens urbergsinassa, är redan påpekad såsom sannolik af XATHOB8T i Jordens
historia, 8. 376.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
