Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaiit en väsentlig faktor vid bildningen af vissa slags dalgängar,
sä t. ex. särskildt fjorddalarna; och enligt samma geologers
mening skalle sådana under gynnsamma förhållanden hafva utgräfts
äfven i de hårdaste bergarter, såsom i fråga om flertalet fjordar vid
Morges vestkast och delvis i Skottland. Detta åskådningssätt befinner
sig emellertid, ehuru ännu vidhållet af åtskilliga framstående geologer,
numera afgjordt på retur, och flera forskare, som specielt egnat sig åt
studium af glacierernas erosionsarbete, hafva kommit till det resultat,
att den glaciala erosionen endast i jämförelsevis lösa bergarter kan
under gynnsamma förhållanden utmodellera dalar, t. ex. genom att
från en grafsänkning, som begränsas på sidorna af hårdare bergarter,
bortföra vittringsgrus eller andra lösa jordlager och föga
motståndskraftiga bergarter, liksom de hålja före att äfven större sjöbäcken under
liknande omständigheter kunna uppkomma genom glacierisens verkan.
Man kan sålunda väl tänka sig, att den glaciala erosionen varit det agens,
genom hvilket många af de inom Jämtlands lösa siluriska bergarter
eller köliskiffrar förekommande, i förhållande till sin storlek grunda
sjöbäckena utgräfts; men att tyda dessa trakters, just genom sina
hårda bergarter karakteriserade genombrottsdalar såsom resultat af
eller i någon mera betydande grad bestämda af glaciererosion, det
låter sig ej göra, äfven om man eljes skulle uppskatta betydelsen af
denna geologiska faktor mycket mera, än af flertalet moderna geologer
plägar ske. Det finns heller icke något sådant samband mellan dessa
dalars vare sig riktning eller läge i öfrigt och de riktningar, i hvilka
isströmmarna i dessa trakter böra hafva rört sig, att en dylik tydning
däruti erhåller något stöd. Däremot bör visserligen medgifvas, att,
såsom äfven i det föregående blifvit påpekadt, glacierisen möjligen
kunnat i någon mån förändra en redan förut befintlig genombrottsdal,
genom att,’ om i dess botten lösa bergarter äro blottade, såsom fallet
är i Offerdal, Landö och Åredalen, utgräfva ett grundt klippbäcken
och därigenom gifva upphof till en sjö, eller i andra fall aflasta
moränmassor vid dalöppningen och så åstadkomma en uppdämningssjö.
I stort sedt torde glaciationen i dessa trakter, genom många
dalgångars partiella utfyllande med moräna (lagringar, mera hafva verkat
utplånande på förut befintliga dalsystem än bidragit till att göra dem
mera markerade. Särskildt bör detta hafva varit händelsen med de
mindre utpräglade dalgångar, som icke kunnat aflänka isrörelsen i
sin riktning, utan blifvit af isen öfvertvärade. Skäl, på hvilka en sådan
mening kan grundas, synas mig finnas uti flera egendomligheter uti
den nutida dräneringen i Jämtland, särskildt uti elfloppens förhållande
till vissa sjöar, något hvarpå emellertid här ej är tillfälle att närmare
ingå. Det må endast i korthet framhållas, att de redan förut nämnda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
