Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ceradt och utgör hufvudkällan för ifrägavarande uppsats. Flera
framstående meteorologer, bland hvilka må nämnas professorerna J. Hann i
Wien och A. Bcchan i Edinburgh ha med användande af såväl dessa
som öfriga meteorologiska iakttagelser, gjorda i polartrakterna och längre
söderut, utarbetat öfversiktliga sammanställningar och synoptiska kartor
öfver nordpolsområdets klimat. De tvenne kartor, som här nedan
meddelas, äro en ytterligare bearbetning af Hann’s och Buchans.
För det andra har den nyare meteorologiska forskningen uppdagat
flera allmänna lagar i fråga om väderleken, hvilka medelbart gifva oss
kännedom äfven om det ännu outforskade polarområdets väderlek.
Sålunda veta vi genom ett under många år fortsatt studium af dagliga
synoptiska väderlekskartor från de mest skilda delar af jordytan, att
luftens rörelse alltid försiggår i hvirflar. Dessa äro af tvenne hufvudslag:
cykloner, äfven kallade barometriska minima, depressioner eller
oväders-centra, samt aniicykloner, äfven kallade barometriska maxima. De
förra ha i centrum lågt lufttryck, mot hvilket vinden spiralformigt
inströmmar motsols, de senare ha i centrum högt lufttryck, från hvilket
vinden spiralformigt blåser ut medsolB. I båda fallen bestämmes
vindriktningen enligt Buys Ballot’s lag, som för ^rra halfklotet lyder
sålunda: en iakttagare, som vänder ryggen åt vinden, har lägsta
lufttrycket till venster och något framför sig, det högsta däremot till
.höger och bakom Big. Med ledning af denna lag samt hvad vi i
öfrigt känna om de nämnda hvirflarnes storlek, form och rörelse i våra
trakter, kunna vi med stor sannolikhet sluta oss till
lufttrycksfördel-ningen och vindarne äfven i områden, där iakttagelsestationerna äro
så glesa, att de ej omedelbart gifva upplysning om hvad som
försiggår emellan dem.
Det nu sagda är afsedt att ge en föreställning om den metod, vi
vid ifrågavarande undersökning följt.
Väderleken bestämmes, som bekant, af följande element: solsken,
temperatur, fuktighet, molnmängd, nederbörd, dimma, afdunstning,
elektriska företeelser, lufttryck och vind.
Rörande de åtta första af dessa element kunna vi fatta oss kortare,
dels emedan saken redan förut i detta sällskap behandlats af Andrée,
dels emedan dessa element äro jämförelsevis enkla och lätt öfverskådliga.
Då solen vidf nordpolen befinner sig oafbrutet öfver horisonten
från vårdagjämningen till höstdagjämningen, så mottager
nordpolsområdet under sommaren en betydlig värmemängd genom solstrålning.
Vid midsommartiden är denna i själfva verket större vid polen än
vid någon annan ort på jorden, ekvatorn ej undantagen; förhållandet
mellan den då af polen och af ekvatorn mottagna värmemängden är
som 4:3. Redan härnf kan man sluta, att temperaturen i polar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
