- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
217

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oeter, norr om Grönland och Spetsbergen, eller från sydvest åt nordost,
vester och norr om Spetsbergen. Det är sannolikt, att dessa banor
ofta sträcka sig längre öster- och söderut, så att ifrågavarande cykloner
fortsätta sin väg ned mot Sibirien eller Ryssland, därvid
genombrytande den långsträckta arktiska anticyklonen på dess svagaste
punkter. Stundom torde cyklonerna i stället afmattas och dö ut i
närheten af denna anticyklon. Börjas nu ballongfärden, såsom
meningen är, då en dylik cyklon visar sig nordvest om Spetsbergen, så
måste ballongen, efter att med den sydliga vinden ha förts till polens
närhet och där förmodligen beskrifvit ett eller flera kretslopp, segla
vidare mot söder till Sibirien eller Ryssland; eller också, ifall
cyklonen dessförinnan dör ut, stanna en kortare tid i närheten af den
arktiska anticyklonen och måhända, tack vare segel- och
styrinrättningen, kunna intränga i densamma. Lyckas detta, så skulle
sannolikt en eller par dagars vindstilla gifva ett godt tillfälle att i ro utföra
värdefulla iakttagelser i detta hittills fullkomligt okända område.
Någon fara för ihållande vindstilla, som skulle fängsla ballongen i
dessa ogästvänliga trakter, finns alls icke, ty jämvikten i en dylik
svag och långsträckt anticyklonisk hvirfvel är i hvarje fall ytterst
labil. Det skulle ej dröja länge, innan ballongen äfven i detta fall
fortsatte sin väg, antingen åt Gamla eller Nya kontinenten till, och
sannolikt åt den förra, enär luftströmningen från polarområdet åt detta
håll är starkast.

Hvad vindens styrka beträffar, så är den i polartrakterna under
denna årstid ganska måttlig (medelhastigheten på 200 meters höjd
kan anslås till 6 å 8 meter i sekunden), och stormar äro sällsynta;
friskare vindar och stundom rätt starka stormar förekomma blott på
kontinenternas nordkuster. Träffas ballongen af en sådan stark vind,
påskyndas hemfärden, men någon fara kan ej därvid uppstå, då
särskilda säkerhetsanordningar vidtagas för att släplinorna ej må kunna
fastna, och en fri ballong alltid följer med vinden.

För öfrigt kan man ur isobarernas läge å kartan bedöma
vindhastigheten, ty denna är större i mån som isobarerna ligga tätare.
Vindstyrkan kan uppskattas ur isobarernas läge på följande sätt:

svag vind motsvaras af 1 millimeters gradient,
laber » J> D 2 D
frisk D w » 3 » » ,
bård » » i> 4 » » »
storm 1) i» 5 D

då med gradient förstås lufttryckets aftagande i mm. pr meridiangrad,
vinkelrätt mot isobarernas riktning.

Rörande augustikartan (fig. 2) kunna vi nu fatta oss kort. I sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free