- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
221

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och där man, förmodligen i anseende därtill att b&ten var mindre än
vanligt, hade nedlagt blott en häst (ridhäst) akter om krigaren och låtit
de ätbara husdjuren representeras af en vägakost bestående af en
skinka, en oxstek och ett fårhufvud. Ett par hundar voro de enda
fullständiga djuren i båtens främre del.

Huru viktigt det uppslag än var, som Vendel-grafvarna gåfvo, en
lucka i vår kännedom om grafskicket hos oss under
folkvandringstidens senare skeden kvarstod dock ofylld. Samtliga de fjorton
Vendel-grafvarna voro nämligen mansgrafvar. Hurudana voro
kvinnografvarna och hurudana voro öfver hufvud gemene mans grafvar under
denna tid? Det lider nämligen intet tvifvel, att Vendel-grafvarna
inneslöto kvarlefvorna af endast stormän inom trakten, möjligen af en
och samma höfdingefamilj, generation efter generation.

Den föregående skildringen af båtgrafvarna i Vendel låter oss
lättare förstå det grafskick, som möter oss i det fynd, hvilket utgör
det egentliga föremålet för detta meddelande. Tuha fyndet har många
beröringspunkter med Vendel-fyndet, ej minst däruti att samma
olycksöde drabbat dem båda. Äfven vid Tuna råkade nämligen de arbetare,
som tillfälligtvis påträffade det första fyndet, först på just den
viktigaste af de nu kända grafvarna å detta ställe, och den blef som
vanligt upprifven utan att afseende fästes vid föremålens läge. Man vet
ej ens, om de härstamma från en eller flera grafvar, men att döma af
förekomsten af såväl kvinnoprydnader som vapen, torde det senare
vara fallet.

Historien om det första fyndet är i korthet följande. I östra
utkanten af en delvis jordhöljd bergbacke på södra sidan af Tuna by
är ett litet lertag, som lär begagnats både vid reparationen af Alsike
kyrka och vid smärre gårdsreparationer inom byn. Från byn leder
en liten körväg rundt om denna bergbackes norra och östra sidor.
Ungefär just i den vinkel, denna väg bildar, är platsen för det lilla
lertaget, och här anträffades på senhösten 1893 en hop fornsaker,
hvilka hittaren öfverlemnade till den för vår fornforskning så varmt
nitälskande frih. Emanuel Cederström på Krusenberg. Det är frih.
Cederström man har att tacka såväl för att en mängd fragment efteråt
blefvo tillvaratagna i den omskoflade jorden, som för att fyndet
sedermera kom till Statens Historiska Museum. Tyvärr var redan då han
erhöll kännedom om fyndet grafven (eller grafvarna) så fullständigt
upprifven, att ingen upplysning om föremålens ursprungliga läge kunde
vinnas.

De i första sändningen, i december 1893, inkomna föremålen
utgöras af:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ymer/1895/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free