- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
224

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föga resultat, så noga var allt förut genomletadt. Bättre lyckades
undersökningen ute på själfva vägen, där frih. Cederström i våras hade
funnit två ovala spännbucklor, ett par hängprydnader af förgylld brons,
något liknande Sv. Forns. fig. 596 och diverse pärlor, hvilket allt han
öfverlemnade som gåfva till Statens Historiska Museum. Vid af oss
gemensamt företagen undersökning på detta ställe funno vi dels ett
rundt, förgylldt bronsspänne och några pärlor, dels kunde vi
konstatera själfva skelettets läge. Det syntes hafva legat utsträckt med
hufvudet mot öster och fötterna mot vester. Det runda spännet låg
strax till höger om mellersta ryggkotan. Enligt frih. Cederström torde
de båda spännbucklorna hafva legat på hvardera sidan därom. Invid
hufvudets venstra sida låg ett krossadt, trapezformigt stycke elghorn
med väl tilltäljda kanter, omkr. 18 cm. långt och bredt och I,s
cm. tjockt. Hufvudskålen var, likasom skelettet i öfrigt, fullkomligt
sönderkörd, och det är en gåta, huru de båda spännbucklorna och
det runda spännet kunnat undgå samma öde, där de lågo midt i
den till egorna ledande vägen, knappt 8 cm. under jordytan. Så
mycket kunde emellertid ses å hufvudskålslemningarna, att skelettet
tillhörde en medelålders kvinna.

Anmärkningsvärdt är kvinnans läge med hufvudet mot öster,
således alldeles motsatt emot regeln å andra graffält, och företeelsen
vinner i intresse då det sedermera visar sig, att alla de tre
menniskoskelett, som sedan funnos, lågo i samma riktning.

Den första af de nämnda mansgrafvama visade sig vara en
båtgraf, i hvars aktre del den döde krigaren och hans tillhörigheter
tycktes ligga fullkomligt orubbade, medan af själfva båten troligen ett
godt stycke af själfva aktern var genom någon föregående afschaktning
förstörd. Den del af grafven, som var något så när orubbad, höll
4,25 m. i längd och i bottnen omkring l,10 m. i bredd. Djupet var
90 cm. Grafvens riktning var Ö + 10’ S—V + 10’ N. På markens
yta visade sig ett par oregelbundna rader af stenar i torfven, i
samma riktning som grafven, men de befunnos ej vara lagda efter
någon viss plan, utan blott vara de öfversta stenarna i det röse, som
fyllde hela grafven. Redan i fyllningen träffades klinknaglar på olika
djup, ett förhållande som i Vendel tydde på att grafplundring förut
egt rum. Så var dock ej fallet här. Allt som träffades i denna del
af grafven, hade synbarligen aldrig vnrit rördt. Tyvärr lyckades det
mig med det fullkomligt oöfvade manskap, som i början stod mig
till buds, icke att markera de på bottnen liggande klinknaglarnas läge
med den noggrannhet, som varit önskvärd för att kunna bestämma
båtens form, men af alla tecken att döma synes det hafva varit en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ymer/1895/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free